Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 4. Industri-idkare och affärsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1869 steg beloppet af Bon Marchés omsättning till
tjuguen millioner frank, trettio år efter Boucicauts inträde i
firman omsatte den nära hundra millioner.
Boucicaut var icke allenast stor som affärsman, han hyste
äfven en faderlig omsorg för sina biträden, för deras undervisning
och deras framtid och gjorde dem till delegare i hans egen
vinst. Det är Boucicaut som först använde systemet att gifva
afdelningscheferna en ställning, som är nästan jämngod med
sjelfva husbondens, både hvad myndighet och vinst beträffar. Han
är ett af de vackraste exempel man kan framställa af en redlig
man, som arbetat sig upp genom ansträngningar och viljekraft.
Sedan vi nu anfört några berömda industriidkare och
affärsmän ur nyare tider, vilja vi se tillbaka på det förflutna
och erinra om en af handelns grundläggare i Frankrike, den
ryktbare Jacques Coeur, som i femtonde århundradet genom
arbete steg från simpelt handelsbiträde till den högsta sociala
ställning.
Han var son till en guldsmed i Bourges och egnade sig
i sin ungdom åt mynttillverkning. Den goda uppfostran han
fått och den stora skicklighet han utvecklade i handelsaffärer
gjorde att han först blef föreståndare för Myntet i Bourges
och sedermera fick i uppdrag att förvalta Frankrikes finanser,
med den anspråkslösa titeln af kassör. Han idkade vidsträckt
handel med både muselmanar och kristna, både till lands och
sjös, med kläden, guld, silke, pelsverk, vapen, kryddor samt
guld- och silfvertackor. Han sysselsatte tre hundra kommissionärer
och ledde flera affärsföretag än alla köpmän tillsammantagna
i Frankrike och Italien. Hafven vimlade af hans
skepp. Han stred ensam mot republikerna Genovas och
Venedigs industriella snillen och beröfvade dem den ofantliga
vinst de haft af Levanten. Trots alla de svårigheter, för
hvilka han måste varit utsatt i sitt barbariska och förnedrade
tidehvarf, trots all den tid, som han använde till ordnandet
af statens finanser, blef hans förmögenhet så, kolossal, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
