Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 5. Målare, skulptörer och musiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 ARBETETS HJELTAR.
Corot - sade till mig sjelf: »Seså, nu har du fått höra
publikens tanke, är du nu nöjd?»
Vi skulle ännu länge kunna fortsätta med uppräknandet
af målare, som vunnit ryktbarhet, rikedom och ära genom
arbete och ihärdighet, snillets nödvändiga följeslagare. Men vi
vilja inskränka oss till att tillägga en enda, den ryktbare
franske målaren Ary Scheffer, som redan i barndomen visade
utpräglade anlag för konsten. Vid tolf års ålder exponerade
han en tafla i Amsterdam, för hviken han skördade stort
beröm. Hans far var då död, men han egde ännu sin mor, en
högt begåfvad qvinna med ädel karaktär. Ar 1846 nådde han
höjden af sin talang, han exponerade då den präktiga taflan
Sankt Augustinus och hans mor sankta Monika. Sedan skickade
han aldrig mer någon tafla till salongen, det såg ut som om
han fruktat att ännu en gång utsätta sig for kritiken, sedan
den varit honom så bevågen. Men han arbetade ändå och man
kan säga, att ingen bättre än han fylt sin lifsgerning.
Skulpturen erbjuder, utan gensägelse, ännu större
svårigheter än målarkonsten, den är om icke den svåraste, så
åtminstone den mödosammaste af alla de sköna konsterna. Vid
utöfvandet af densamma är det icke nog att ingjuta lif i
materien, man måste äfven öfvervinna otroliga fysiska
svårigheter. Bildhuggarens hand måste vara kraftig och säker, alltid
färdig att tyda hans intelligens. Skulptören måste utveckla
en otrolig energi; han måste kunna handtera leran, forma
modellen, med ett ord, utföra »murarearbete», att börja med.
Och derför att arbetet är så mödosamt, kan man förstå, huru
en bildhuggare gör sig odödlig genom en enda staty.
L)et är omöjligt att tala om stora bildhuggare, utan att
först nämna Michel Angelo. Man vet att detta stora snille
var på samma gång målare, arkitekt, mekaniker och poet.
Han föddes på slottet Caprese i Toskana den 6 mars 1475
och dog i Rom den 17 februari 1564. Ynglingen sattes i skola
hos en lärare vid namn Francesco d’Urbino och redan då
började han använda en del af sin tid att i hemlighet öfva sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
