- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
156

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 6. Författare, skalder och filosofer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 ARBETETS HJELTAR.

På Balzacs tid var det vanligt att de unga skrefvo en
tragedi, den var ett resultat af minnena från studietiden och
en imitation af de tirader, som de lärt i retorik. Honoré de
Balzac undandrog sig naturligtvis icke denna häfdvunna
rättighet. Han skref en Cromwell i fem akter, som han läste upp
för sin familj och några särskildt inbjudna gäster, bland andra
Stanislas Andrieux, professor vid College de France.
Auditoriet förklarade enhälligt, att tragedien icke röjde minsta spår
till talang.

Balzac öfvergaf då den dramatiska literaturen och
började skrifva romaner, drifven af sjelfkänsla och af sin önskan
att komma Andrieux’s utlåtande på skara. Han hade nu
funnit sin rätta bana, men hans första arbeten betalades så illa,
att hans inkomster icke forslogo till hans uppehälle. Hans
far skref med anledning deraf:

»Du ser väl, att dina ansträngningar äro fruktlösa. En
man, som vid tjugofem års ålder icke förtjenar sitt uppehälle,
är bestämdt på orätta vägar,»

Hvad gjorde nu Balzac? Han lånade pengar af en
kamrat och blef bokförläggare. Han var den förste, sorn utgaf
sammanträngda editioner. Moliéres samlade arbeten i ett band
utgafs på hans förlag, men bokhandlarne hade förut utgifna
upplagor af samma verk på lager och pådrefvo deras försäljning
till förfång för den ny utgifna upplagan. Balzac blef
skuldsatt i stället för rik, han måste sälja efter vigt »det vackra
papper, som det stått honom så dyrt att svärta.»

Hans förre långifvare lemnade honom nytt lån, för att han
skulle kunna resa sig efter fallet, och när hans far såg att
han öfvergaf vitterhetens osäkra bana för att egna sig åt
affärer, hjelpte han honom att etablera ett tryckeri vid me des
Marais-Saint-Germain. Olyckligtvis hade han icke tillräckligt
stort rörelsekapital, den stackars typografen måste snart sälja
hela sin materiel för lågt pris.

Nu återvände han till literaturen, drifven af konstnärens,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 15:13:53 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbhjelt/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free