Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 7. Domare och rättslärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERMAT. 177
Man kan omöjligt framlägga mera lysande vittnesbörd än
af Pascal och Descartes, men Fermat är lycklig nog att ega
flera framstående mäns aktningsfulla erkännande.
D’Ålembert skrifver: »man har att tacka Fermat för den
första uppfinnningen af differential-kalkylen. Den moderna
geometrien är ingenting annat än en allmännare tillämpning
af denna metod.
»Man kan anse Fermat», säger Lagrange, »som förste
uppfinnaren af de nya räknesätten».
Laplace, den odödlige författaren till Mécanique céleste,
skref ungefär på samma sätt: »Fermat kan anses som den
verklige uppfinnaren af differential-kalkylen».
Cauchy har yttrat, att Fermat var ett af Frankrikes
största snillen.
Af dessa stora mäns omdömen ser man, att Fermat var
en utmärkt matematiker.
Som domare och rättslärd var han en heder för
parlamentet i Toulouse. Han lät aldrig sina vetenskapliga
grubblerier eller samlandet af materialier till de mest lysande
upptäckter inkräkta en enda timme af den tid, som tillhörde
hans embete. Han offrade nöjet för pligten.
»Men detta var ändå icke nog. Fermat var uppfostrad i
den lilla staden Beaumont och han hade der fått en sund och
kraftfull ledning, sådan som man i våra dagar knapt genom
de prisvärdaste och ihärdigaste bemödanden kan skaffa de bäst
begåfvade ynglingar i våra mest blomstrande städer. Han
var väl bevandrad i de döda språken. Hans lifliga förstånd
fattade lätt de dunklaste passager, och det hände till och med,
att han skickligt ersatte förlorade sidor i böcker af
forntidens lärde.
»Fermats poesi beundrades i en stad, der eftersökta pris
i alla tider utdelats af kompetenta domare. Belöningarne
hafva i många århundraden vunnits med ära och vinnas så
ännu i dag. Det var icke endast genom fransk vers som
Arbetets hjeltar. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
