- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
206

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 9. Stora generaler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206 ARBETETS HJELTAR.

ton års ålder anställning vid regementet i Angouléme, för att
icke längre behöfva ligga sina föräldrar till last.

Han arbetade träget för att upphjelpa sin grundligt
försummade uppfostran. Den 14 juli 1789 var han bland dem
som stormade Bastiljen.

Han var en af de första, som läto inskrifva sig som
frivilliga. Han skickades till armén i Ardennerna, der disciplinen
var mycket slapp, och snart hade han den sorgen att bevittna
Verduns kapitulation. Under belägringen af denna stad hade
han förlorat alla sina pengar och folkets representant ville
godtgöra hans förlust,

»Huru mycket begär ni?»

»En sabel, så att jag kan få hämnas vårt nederlag»,
svarade Marceau.

Den l december 1792 blef han utnämd till
regements-adjutant, den 25 mars 1798 till andre öfverstelöjtnant och i
maj samma år till förste öfverstelöjtnant. Sedan begaf han
sig till Vendée, der han utmärkte sig på allt sätt. Vid
tjugufyra år var han divisionsgeneral.

Marceau dog vid tjugusex års ålder af en blessyr, som
han fått på ärans fält. När han begrafdes, ingicks
vapenhvi-la under tjugufyra timmar och båda de krigförande arméerna
följde hans stoft till grafven.

»Icke långt från Koblenz», säger lord Byron, »ser man
en enkel pyramid, som kröner en gräsbeväxt kulle. Under denna
pyramid hvilar stoftet af en hjelte. Han var vår fiende, men
vi vilja i alla fall betyga Marceaus minne vår vördnad. På
den unge krigarens graf göto råa soldater strida tårar,
beklagade och afundades hans öde. Han lefde för sitt land och
stred för dess rättigheter. Hans bana var kort, men lysande.
Två arméer följde honom till grafven, han begräts af både
vänner och fiender. Må främlingen stanna vid hans
minnesvård och bedja for hans hjeltemodiga själs frid. Marceau var
en frihetens kämpe, en af de få, hvilka icke missbrukat den
förfärliga makt, som friheten gifver dem, hvilka gripa till va-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 15:13:53 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbhjelt/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free