Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 12. Filantropien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AURKTKTS HJELTAR.
nattens tystnad. Sålunda utvecklades genom studier och
eftertanke den man, som af sina samtida sedermera kallades
Den vise i Filadelfia,
Vid sjutton års ålder lemnade Benjamin Franklin helt
hastigt Boston, brinnande af längtan att blifva någonting
annat än konstförvandt. Han inskeppade sig på ett litet
fartyg, som var betraktadt till Newyork, och reste till
Filadelfia. Hela hans förmögenhet bestod af en dollar och han
gjorde sitt inträde i staden med tre stora bröd i ’handen som
han nyss förut köpt.
Franklin fick plats på ett dåligt tryckeri, men han
förstod att väl använda det ofullkomliga materielet. Hans
skicklighet och nit gjorde honom bemärkt af guvernören öfver
Pennsylvanien. Någon tid derefter ingick han korapaniskap med
en person, som skickade honom till London att köpa stilar
för att sjelf sätta upp ett tryckeri.
År 1729 finna vi Franklin återigen i Filadelfia
Nyktrare och arbetsammare än hans kamrater någonsin varit, mera
förtänksam och sparsam än de, hade han slutligen blifvit sin
egen. Han stod nu i spetsen för ett boktryckeri och hans
ordentlighet, redbarhet och arbetsamhet gjorde, att hans
etablissement förkofrades med hvarje dag. Den-vise och
skicklige boktryckaren i Filadelfia satte upp tidningar, sålde
kalendrar, stiftade det första allmänna biblioteket, det första
akademiska sällskapet och det första sjukhuset i staden. Han
lärde sina landsmän hvad arbete och sparsamhet kunna
åstadkomma och bemödade sig att civilisera dem på allt sätt.
Han lärde dem att skaffa sig värme for billigt pris genom
kakelugnar, att sopa gatorna, stenlägga dem ordentligt och
lysa upp dem om aftnarne. Han utvecklade sina tankar i de
beryktade kalendrar, som han utgaf från och med 1732 med
titeln Hickar d Saunders eller Bonhomme Rtcgard. I en
behaglig och lättfattlig stil framställer filosofen de mest upphöjda
moraliska föreskrifter. Yi vilja upprepa några af dem:,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
