Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och vida vigtigare upplysningar att lemna om d:r Nyströms
syften och lifsuppgift, upplysningar, hvilka jag antager icke hafva
varit tillgängliga hvarken för beredningsutskottet eller för den
ärade motionären - jag <b>kan</b icke antaga något annat — och
om framställningen deraf skulle blifva något utförlig, hoppas
jag dock. att hrr stadsfullmäktige vid slutet skola medgifva, att
ämnets vigt och betydelse fordrat och försvarar en sådan
vidlyftighet.
För omkring 30—40 år sedan verkade i den stora
verldsstaden Paris en man, som hopsamlat en stor mängd af vetande
och såsom filosof kommit till den orubbliga vissheten, att en
öfversinlig och oändlig tillvaro icke finnes annorledes än i en
förvänd inbillning. — Deruti låg visserligen ingenting hvarken
märkvärdigt eller nytt: tusende både lärda och olärda hafva
tänkt som han, och det var icke heller något ovanligt, att
Auguste Comte sjelf trodde sig härmed hafva hittat på något
splitter nytt. Men det verkligen originella hos Comte var, att han
af hvad som för menniskoanden efter en dylik bankrutt återstod
ansåg sig kunna laga i hop en religion, ja, en verldsreligion, och
till dess spridande böra stifta en ny allmännelig kyrka. Till en
början var kyrkan liten, snarast att förlikna vid ett lärdt
kotteri; men den ringa begynnelsen strider visserligen icke mot
löftet om framtida storhet — och nu, 24 år efter mästarens död,
lär det nya samfundet vara på god väg att eröfra verlden.
Positivismen — så heter den nya religionen — synes redan tro sig
hafva vissa utsigter till herravälde, andligt som verldsligt, öfver
stiftarens fädernesland Frankrike; den säger sig ega stöd och
bistånd af »framstående» män i de flesta verldsdelar och räknar
bekännare i Indien och Rio Janeiro, Newyork och London, i
Belgien och Irland. Skandinavien lades till antalet af den nya
kyrkans provinser, då den 9 Dec. 1879 stiftades det positivistiska
kyrkosamfundet i Stockholm.
Uti den positivistiska kyrkan i Stockholm
(Wahrendorffsgatan n:r 10) hålles — enligt den 1881 tryckta, i bokhandeln
tillgängliga positivistiska kalender, jag här har i min hand —
sammanträde hvarje söndag dels för ett slags enskild
katekisation, då »hos föreståndaren lemnas undervisning om positivismens
allmänna principer», dels för predikan eller föredrag af
föreståndaren öfver samma ämne, dels för församlingsöfverläggningar.
Kultens förnämsta element synes dock vara firandet af fester,
hvaraf den yppersta är »mensklighetens» stora fest den 1 i
månaden »Moses», derefter — alldeles såsom vi fira juldag och
långfredag till åminnelse af Kristi födelse och död — å den 19
Moses och 24 Gutenberg, den nye religionsstiftaren Comtes
födelse-och dödsdag, vidare »de dödas fest» på den årliga fyllnadsdagen
och på »skottdagen» de »heliga qvinnornas fest», hvarjemte
derutöfver enligt Comtes föreskrifter böra firas ej mindre än 76
fester till åminnelse af allt möjligt, af fetischismen, teokratien
och tiggarmunkarne, af slaget vid Salamis och slaget vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
