Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för katolicism att vilja sluta sig till hans sträfvan. Men denna
propagandas lära och denna undervisnings mål vilja vi icke
befrämja, och derför gifva vi icke understöd åt institutet.
Analogien är, såsom I finnen, slående — ända in i de minsta
detaljer: det är endast läran, som gör stor skilnad mellan de
begge fallen, och det är sålunda läran det gäller att granska
för att se, om edert omdöme utfaller mycket gynsammare för
det positivistiska institutet.
Hrr stadsfullmäktige behöfva icke frukta att jag skall
upptaga deras tid med någon fullständig framställning af
positivismens system; dess rent filosofiska del faller naturligtvis utom
all pröfning på detta rum, och äfven af dess praktiska
lärosatser är det ett mycket "stort antal som alldeles kunna förbigås,
såsom sammanfallande med de allmänt menskliga vishets- och
lefnadsregler, hvilkas giltighet ingen förnekar. Således vill jag
icke beskyllas för ofullständighet, då jag här ej redogör för allt
det tal om samhällskänsla, sedlighet, nykterhet, ordning m. m,
som positivismen förer: allt detta är läror som icke äro nya ocb
som äfven vi berömma oss af att, fullt så mycket som den nya
religionen, hylla och predika. Jag skall, då jag som sig bör
begynner med positivismens samhällslära, likaledes förbigå sådana
dess politiska yrkanden och fordringar för dagen, som uttalas t.
ex. i den bekanta skrifvelsen till riksdagens båda kamrar eller
på våra folkmöten. Detta program, som upptager »allmän
omröstning», »nedsättning af försvarsbudgeten», »upphäfvandet af
statskyrkan,» »nedsättning af det K. apanaget m. m., faller, så
att säga, inom vår författnings råmärken och företer, äfven om
det ej gillas af alla härvarande, ingenting egendomligt,
ingenting som eger samband med nu förevarande fråga. Men för att
gifva eder, m. h., ett begrepp om hvad det positivistiska
samfundet, till skilnad från andra, egentligen vill och ytterst
eftersträfvat skall jag ur de här utgifna skrifterna — hvilka
möjligen ej äro allmänt kända — uppläsa några få utdrag,
tillräckliga för att angifva ståndpunkten och syftet.
I afseende å egendomen förklarar arbetareinstitutets
föreståndare i skriften »Positivismen» sid. 466 och i ströskriften
»Kapital och arbete» sid. 12. att »egendom är i viss mån att
betrakta som en gemensam tillhörighet, men som måste förvaltas
af vissa enskilda individer. Dessa, patronerna, blifva då
egentligen att anse som offentlige embetsinnehafvare med
ansvarsskyldighet och förpligtelser af särdeles bindande art gent emot
samhället och först och sist mot arbetaren.» Förpligtelser af
bindande art mot arbetaren så väl som mot samhället ålägger
äfven vår samhällsordning hvarje arbetsgifvare; men egendomens
likställighet med embete erkänna vi troligen icke, och för oss
framstår denna princip såsom rent kommunistisk. Och när då
vidare tillägges: »till förekommande af egendoms öfverflyttande
till odugliga arftagare föreslås att adoptera till söner insigtsfulla
män, som hafva att öfvertaga egendomsförvaltningen till större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
