Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antal republikaner i Sverige, hvars kungahus ni åtminstone icke
gagnat med edert nit.
Ni drifver ett djerft spel, hr president, ni drömmer om
metafysik, men ni studerar ej, känner ej folket och den enkla
verkligheten. Tidens nya strömningar äro främmande för eder.
Om ni fruktar England mindre än Frankrike, så borde ni söka
stärka ert mod med att rådfråga drottning Victoria, som är
hjeltemodig nog att ha en republikan, Charles Dilke, bland sina
ministrar.
Det skall utan tvifvel alltid anses vara en af vår konungs
förnämsta regeringshandlingar, då han till konseljens chef
inkallade den kraftige och insigtsfulle grefve A. Posse, som bland
andra sunda åsigter hade den att arbetareinstitutet bör
understödjas af staten och af mina handlingar slöt att min lära ej kan
vara samhällsvådlig. Exc:n Posse hade sannolikt ej studerat
positivismen, statsrådet Hammarskjöld ej heller, men att de ej
skulle ha känt dess verkliga tendens — nej, hr president, det
är icke möjligt. De ha vetat att jag med aktning afhandlar
kristendomen och att jag söker stifta fred mellan olika
stridande klasser i samhället; de ha vetat, att om jag ock under
det ni, hr president, såsom regeringsledamot 1879 var med om
det okloka beslutet att med bajonetters tillhjelp cernera och
fängsla frie och oförvitlige arbetare, deremot uttalade en
protest, jag aldrig varit någon strejkmakare och att jag i Juni detta
år i min ringa mån sökte på fredlig väg göra ett slut på strejken,
att jag på lif och död bestridt kommunismen och att jag ärligt
arbetat i nykterhetens sak. Regeringen har handlat upplyst och
omtänksamt gent emot så väl tanke- och forskningsfriheten som
den stora arbetarfrågan då den gifvit sitt understöd åt
arbetarinstitutet, utan att föreskrifva någon statsreligion eller
statsfilosofi, endast fordrande att institutets program följes, anseende
inspektoratet af en känd vetenskapsman och medlem af
vetenskapsakademien tillfyllestgörande.
Jag sade i inledningen att ni, herr president, talat
osanning för herrar stadsfullmäktige. Enligt er skulle jag i Revue
Occidentale sagt mig hafva anordnat och ledt strejken i somras.
Hvad står nu om mitt deltagande i strejken i den citerade
tidskriften? Jo, (Rev. Occ. 4 au.. n:r 6, pag. 296) att »jag lät tre
dagar gå, och det var först då jag blef öfvertygad om att man
på allvar fordrade mig som jag begaf mig till strejkarnes läger.
- - - På några af arbetareledarnes begäran mottog jag
ordförandeskapet. — - -Jag har icke den minsta del i denna
strejk, som utbröt utan att jag hade någon kännedom derom.»
Allt detta kunna Stockholms arbetare intyga.
Ni har vidare uppgifvit mig vara positivistisk prest och
att jag såsom edsvuren till positivismens öfverhufvud i Paris
afgifver de rapporter ni funnit från Sverige i Revue Occidentale.
Ingalunda, hr president, jag är icke prest, har intet löfte afgifvit
till positivismens öfverhufvud, är ej medlem af samfundet i Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
