Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Nej.) Hvilken fara låge det väl deri, att dess föreståndare är
positivist f lingen.)
Hr Forssell hade jemfört positivismen och d:r Nyström
med jesuitismen och jesuiterna. Hvilade då ej vår kristna
religionslära ytterst på jesuitismens grundval? För visso vore
många af våra prester lika mycket jesuitiskt sinnade som någon
af Loyolas lärjungar. (Bra.) Om en pietist varit institutets
föreståndare, då kanske de 5,000 kronorna nog blifvit beviljade.
De arbetare vore beklagansvärda, som voro nog enfaldige
att låta förmå sig till att bevista undervisningen i en anstalt,
för hvilken hr Forssell vore föreståndare. Skulle Dagbladets
förslag om en folkhögskola blifva förverkligadt, så torde det
nog kunna hända, att de arbetare, som ville begagna sig af den
deri erbjudna undervisningen, nödgades äfven sedan de hunnit
mogen ålder att på nytt taga itu med långkatekesen.
Hr Forssell hade klandrat positivismen derför, att den
tagit till utgångspunkt för sin tidräkning dagen för Bastiljens
stormande. En hvar visste väl, hvad Bastiljen var för något.
Det var den tillflyktsort, hvilken Frankrikes tyranner erbjödo
åt de män, som på den tiden vågade tänka fritt och öppet
uttala sina tankar. Derför heder åt positivismen, som sålunda
utmärkt den dag, på hvilken dessa andens bojor blifvit krossade!
Just den omständigheten, att hr F. sålunda bedömde denna
företeelse, borde komma en hvar att inse hvad han i sjelfva verket
innerst menade med sitt vackra tal om arbetarnes upplysning
och hurudan han vill att denna skall vara beskaffad.
Besynnerligt att han ej tillade, att i stället för den i Frankrike nedrifna
Bastiljen borde i Sverige uppbyggas en annan.
I arbetareinstitutets lokal lästes orden: »Arbetsklassens
upplysning» och »Fosterlandets väl», och hvad vore i sjelfva
verket mera gagnande för ett land än en upplyst
arbetarebefolkning? (Bra! Väl taladt!)
Tal:n hade hört d:r N. i sina kulturhistoriska föredrag
bedöma den kristna religionen på det aktningsfullaste sätt, ja, d:r
N. hade till och med, enligt tal:ns förmenande, varit allt för len
mot den.
Hr F:s yttrande, att, äfven om det ej kunde sägas, att d:r
N. ännu direkt drifvit positivistisk propaganda i
arbetareinstitutet, likväl inga garantier funnes för att så ej en gång skulle
ske, påminde tal:n om det bekanta: »Mamma, katten ser på
mig! Kors, barn, vi ha ju ingen katt! Ja, men när vi få!»
Arbetarne borde med enighet och kraft tillbakavisa hvarje
förmynderskap, som man sökte påtruga dem, och sjelfve taga
om hand sin bildning, hvilken borde byggas allenast på
sanningens grundval. (Bra! Bra!)
Till sist föreslog tal:n till antagande följande resolution:
»Erkännande d:r A. Nyströms allmänna riktning såsom tidsenlig,
frisinnad och folkvänlig, yrkar mötet, att arbetareinstitutets
inspektor och styrelse återkalla honom som föreståndare samt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
