Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. III. Sanningens seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
familjelif och på samhällslifvet, är vältaligt framhållet.
Man skall här tala om utopier, och nekas kan ej, att
målet sir något storslaget. Jag medgifver emellertid
d:r Nyström fullkomligt, att en sådan tanke,
synnerligast när den arbetar sig fram från en ringa början
hufvudsakligast genom arbetarnes egen energi, icke
hör till de lösa drömmarne. — —
En sådan arbetarerörelse, som är uppfyld af
positivismens anda, bjuder oss åtskilliga förträffliga
drag. Den förespeglar icke arbetarne en tid, då allt
flyter af mjölk och honung, och den väntar icke en
allmän pånyttfödelse af menskligheten genom
socialistiska institutioner, de må nu heta republik eller
utvidgad valrätt. Den afbryter ej våldsamt bryggan
till framtiden och den vet, att institutioner blott ha
betydelse i samma mån som de motsvara tid och
omständigheter, och att nya institutioner blott få styrka
genom att fyllas med mera intelligens och mera
socialt sedlig anda. Under det den lägger den
afgörande vigten på arbetarnes upplysning, väntar den
dock icke allt af förståndet, utan lägger i lika mån
vigten på hjertats, karakterens, viljans sjelfuppfostran
genom föreningsväsendet. Den förhåller sig till
Lassalle som den positivistiska till den metafysiska
andan. Metafysiken talar tilll individualismen och är
derför kritiskt upplösande, positivismen till
samhälligheten och inskärper erkännandet, att den verkliga
lyckan är förenlig med alla möjliga vilkor, förutsatt
att de ärligt uppfyllas och riktigt uppfattas; den förra
talar väsentligen om rättigheten, den senare om
pligten mot samhället; den förra gifver arbetarne i
kritikers, sofisters och talares våld, den senare vill utveckla
det sunda förnuftet, den ärliga och lugna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
