Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
varest syndikalisterna efter sin utbrytning ur
landets socialistparti bildade en självständig
organisation — svarade han att han, besviken på
syndi-kalismen, icke längre ville värka för den men i
stället ägna sina återstående dagar åt andra
vetenskapliga och filosofiska studier. Samma år
utkom andra upplagan av hans mäst betydande
arbete rörande syndikalismen, nämligen hans över
400 sidor stora bok Reflexioner över våldet, en
samling omredigerade och tillökade artiklar som
1906 hade varit införda i Lagardelles
syndikalist-revy Mouvement socialiste (numera ändrad till
Mouvement prolétarien) samt i bokform utgivna
1908. Hans i Paris 1900 uppsatta tidning Devenir
social dog men återuppstod under samma titel i
Rom under redaktion av en privatdocent, den som
syndikalistisk aktivist bekante Enrico Leone.
Tio år före utgivandet av Reflexionerna hade
So-rel skrivit — mäktigt påvärkad av Proudhon och
dennes elev Fernand Pelloutier — min fattige vän
som Sorel benämner honom — sin lilla, endast ett
30-tal sidor omfattande propagandaskrift
Syndikatens socialistiska framtid (1’Avenir socialiste des
syndicats), som utkom 1898. Han angriper här
med våldsam kraft de s. k. intellektuella, dvs.
arbetarrörelsens akademiker, vilka han anklagar för
att ha intressen motsatta arbetarnas men icke förty
leva som fullständiga parasiter på rörelsen. De
intellektuella äro mindre intellektuella än dè synas.
De egande klassernas demokrati, folkregering, söker
med en förtvivlans ansträngning att hålla upprätt
teorien om deras ensamma förmåga som
sam-hällsstyrande, ävensom aft hålla vid liv den
vidskepliga respekt som folket instinktmässigt hyser
för lärdomen. Den gör bruk, säger han, av de
mäst skamliga knep för att bevara sitt rykte,
mångfaldigar lärdomsgraderna och gör den obetydligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
