Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
på ett betydelsefullt sätt syndikalismens andliga
kraft i vår tids rastlösa kulturarbete. Faktum är
ock att rena syndikalistiska arbetarledare ha
skrivit i tidskriften, Cornelissen icke undantagen.
Det är väl ändå ganska märkligt att
syndikalismen gjorts till föremål för behandling i tre s. k,
doktorsavhandlingar — så benämda i deras
egenskap av akademiska lärdomsprov för erhållande
av legitimerad doktorsvärdighet — och utkomna
på trycket i Amerika och Europa, ett par av dem
flera hundra sidor, samt i en så kallad
habilita-tionsförëläsning vid universitetet i Leipzig (för rätt
att som privatdocent där hålla föreläsningar), att
nu inte tala om andra professorer och graduerade
akademiker, vilka skrivit om syndikalismen. Utan
"den nya skolan" (inom syndikalismen) hade alla
dessa arbeten med all säkerhet aldrig sett dagen
och syndikalismen på^ långa vägar icke varit så
känd som nu.
Bland den utkomna litteraturen om
syndikalismen finns ett värk som är olikt alla andra, ett i
sitt slag fullständigt enastående och som därför bör
särskilt framhållas, jag menar Maxime Leroy’s,
1913 i två delar om 930 sidor utgivna
standardvärk om arbetarklassens sedvanerätt — La
cou-tume ouvrière — sådan den efter hand utvecklat
sig inom den franska arbetarklassens ekonomiska
organisationer, i dess syndikat, arbetsbörser,
fack-eller industriförbund samt kooperativa föreningar.
Av deras regler, stadgar, beslut och praxis har
framgått ett eget rättssystem av proletärisk
karaktär — en proletärrätt i egentlig mening,
motsvarande den franska bourgeoisi-rätten på sin tid.
Men som proletärrätten, sådan den framträder i
den organiserade arbetarvärldens organisationer,
är densamma överallt, så är den franska
sedvanerätten, såsom Leroy framställer den, giltig och till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
