- Project Runeberg -  De två världarna Arbetarklassen och Syndikalismen. Deras egen sak och deras eget värk /
55

(1918) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

landscentralen förlades till Parma, en stor
jord-bruksbyggd.

Lantproletariatet är i det gamla feodallandet en
lika betydande faktor i Italiens arbetarrörelse som
någonsin industriarbetarna — skiljande sig i det
hänseendet från alla andra land. Antalet i
lantbruket fackligt organiserade arbetare var enligt
senaste uppgift 1912 till Internationella sekretariatet
408,148 eller 8,78% av landets "organisationsbara"
arbetare, i industri, handel och transport 452,354
eller 14,45% av desamma. Den stora
lantarbetar-sträjken i Emiliens s^ora jordbruksdistrikt
sommaren 1908 var organiserad av syndikalisterna.
Sträjk-ledaren var den efter denna sträjk med ens
ryktbar vordne Alceste de Ambris, vilken som
sträjk-ledare Rob. Michels, den store kännaren av
Italiens sociala liv, betecknar icke mindre än som
genialisk. — "Den geniale sträjkledaren", skriver
han i sitt arbete om partiväsendets sociologi i den
moderna demokratin (s. 336), "lyckades det på några
veckor att skaffa lantfolket i Emilien en ställning
som i mer än ett hänseende erinrar om den
ställning som i början av det 17:e århundradet
Masa-niello hade intagit bland hans Neapels lazzaroni".

Av domstolen "fälld" till 4 års fängelse som
"folkuppviglare" begav Ambris sig till Amerika,
varifrån han återkom, då han 1913 av sina valmän
placerades i det italienska parlamentet. Som
riksdagsman var hans person "okränkbar" och
fredad för domens värkställighet, så länge han är
deputerad. Det var även motivet till hans inval i
kammaren; man ville ha honom tillbaka till
Italien som ledare av landets arbetarrörelse. Han
var Italiens ombud vid syndikalisternas
internationella kongress i London 1913.

Bland Italiens syndikalister fortlever på sina håll
dock ännu alltid den gamla vurmen för pariamen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:53:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arbklosynd/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free