Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Proletäi rätten eller den syndikalistiska rätten.
Syndikalisten betonar att han som syndikalist
företräder icke blott en ny moral men även en ny
rätt. Man erkänner därmed att en rätt existerar
för honom. Denna rätt kan ej vara annat än
juridisk till sin karaktär, d. v. s. något utifrån
förbindande och förpliktande — icke den "inre" rätt
som vanligen benämnes sedelag eller "samvetets
röst". Tills vidare är proletärrätten en
obligationsrätt, omfattande ett antal förpliktelser mellan de
organiserade. Genom organisation uppstår
givetvis ett rättsförhållande mellan dem som
organisera sig, vilket på ett eller annat sätt måste
regleras, muntligt eller skriftligt; vissa bud i form av
bestämda åligganden men även fordringar — kalla
dem så lagbud eller icke! — stadgas. Till en
början endast en sedvänja eller en i det praktiska
livet erkänd rättssed på god tro om dess nytta,
formlöst som en jurist skulle säga, blir lagbudet
till sist en formligen skriven eller stiftad lag.
Genom sina stadgar ha arbetarorganisationerna
skapat sig en värklig rätt, spontant framsprungen ur
arbetarklassens strider, dess kampfyllda praxis och
beslut å gemensamma möten och kongresser; en
rätt som tjänar dess egna intressen och syften.
"Fabrikernas folk ryckes icke blint med i
revoltens förvirrande virvel, såsom man godtyckligt
antar, ej häller låter det sig endast ledas instinktivt
av sina behov". "Det tänker", säger Leroy,
fram-ställaren av den franska arbetarklassens
proletärrätt (sådan den framträder i dess syndikat,
arbets-börser, landsorganisation och kooperativa
föreningar), "det är förutseende och socialt, det
organiserar sig, disciplinerar sin värksamhet och tar
under de ekonomiska företeelsernas tryck del i tidens
ävlan; det är skapare och uppfinnare."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
