Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
Men det är icke endast det personliga missnöjet
med de tillbakahållande politikerna som ligger till
grund för syndikalismens avvisande ställning till
parlamentet och yrkande på dess fullständiga
utgallring som sam hällsinrättning, utan även
teoretiska, principella skäl, grundade på dess
uppfattning av den representativa, politiska demokratin
som en folkfördärvlig institution.
Då parlamentarismen icke på något vis kan passa
den organiserade arbetarklassens krav och
intressen, ehuru den å andra sidan icke kan undgå att
räkna därmed som en av samhällets nu bestående
inrättningar, måste den syndikaliserade
arbetarklassen nödvändigtvis driva sin egen politik och vara
sitt eget politiska parti. Och den politiken är den
direkta aktionen, ett demonstrativt och*organiserat
tryck utifrån på staten och dess organer, regering
och parlament. Den direkta aktionen blir
därigenom — som Leroy säger — parlamentarisk, ehuru
antiparlamentarisk, på enahanda sätt som den på
det ekonomiska fältet är "reformistisk", ehuru
revolutionär. Syndikalisterna förkastade till en
början all hänsyn till parlamentarisk aktion och
de fastställde som ett slags dogm immoraliteten i
all appell till parlamentarisk inblandning. Med
tiden började de syndikalistiska teoretikerna, vilka
stodo mitt uppe i arbetarkampen såsom t. ex. Pouget,
under inflytande av påtagliga fakta att erkänna
vikten av att utifrån öva tryck på lagstiftningen
angående proletariatet rörande och för detsamma
gynnsamma lagar; de syndikalistiska tidningarna
diskutera lagförslagen och utbyta meningar med
"de deputerade". Marx’ bekanta sats att
klasskampen är en politisk kamp eger därför även för en
syndikalist giltighet, men endast under det
bestämda förbehållet att klasskampen är klasskamp och
icke en valkamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
