Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Bland franska syndikalister finner man
visserligen enskilda röster, ja en grupp av syndikalister
(Griffuelhes, Pouget, Merrheim), vilka icke
fördra att den revolutionära direkta aktionen ges
eller tillägges politisk karaktär. Frånsett den rent
subjektiva sidan av denna reservation, vända de
sig då endast mot en bestämd form av politik,
nämligen den parlamentariska och reformistiska
politiken, medan man annars tar ordet i dess
språkliga, entym ologiska betydelse av offentlig
värksamhet överhuvudtaget utan sammanbindning med
"staten som idé" eller politiken som en "vetenskap
om staten". Staten är en samhällsform men den
är icke samhället självt. Bernstein, den tyska
mo-deratismens socialdemokratiska doktor, och Legien,
den tyska landscentralens överstepräst, tycka att
syndikalismen är för mycket politisk; Bosa
Luxemburg, den tyska revolutionskvinnan, och Kautsky,
den vordne tyska socialistiska centermannen, halvt
moderat, halvt revolutionär, tycka att den är för
"facklig". Driver syndikalismen "utvärtes" politik,
så har denna politik alls ingenting att göra med
"den politiska syndikalism" som kultiverats i Italien
och varom vi förut talat (s. 56).
Man kan ock få se Griffuelhes benämnas
"anti-parlamentarist" i Frankrike och Lagardelle
"parlamentariste syndicaliste". Ett faktum, som icke
kan förnekas, är ju också att enskilda syndikalister
i olika land inta en rätt så divergerande och
modifierad ståndpunkt gentemot det faktiskt bestående
parlamentet. Men denna modifikation i ståndpunkt
har i vart fall ingenting att beställa med
syndikalismens principiella uppfattning av parlamentet
både som en döende institution och som en
institution som man bör "ta avstånd" till. Frågan
parlament eller icke parlament är en
lämplighetsfråga, för att använda det så omtyckta slagordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
