Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsintensitet och verkstadsorganisation af Nils Fredriksson och Axel Palmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mycket kunde vinnas genom större konsekvens i allehanda
kon-struktionsdetaljer, genom användande af fasta standardtyper, så
långt förhållandena det medgifva.
Gjordes en beräkning öfver, huru många likartade delar det gar
åt år efter år, skulle det i många fall ej vara svårt att någorlunda
förutse, huru många delar det kommer att gå åt under nästa år,
och det visar sig i regel vara flere än man tänkt. Man lägger icke
märke till, huru stort antalet blir, när det göres litet då och litet dä.
Samlade man så ihop grupper af liknande delar som skulle tillverkas,
vore det redan lättare att tå en viss plan i arbetet och en viss
fördelning, så att masstillverkningens fördelar i någon mån kunde vinnas.
• •
Afven om det ej kan antagas, att mera än t. ex. 10 delar af ptt
visst slag gä åt på ett år, så är det redan en vinst om dessa göras
på en gång. Tänker man efter, finnes det säkert flera delar, som
kanske gå åt i 100-eller 1,000-tal, och för hvilkas tillverkning det
kanske kunde löna sig att anskaffa specialverktyg.
En specialisering i arbetsordningen förutsätter naturligtvis att
delar göras på lager. Det skall göras sä mycket som möjligt på en
gang, och utan lager kan det aldrig blifva den ro i arbetsledningen,
som fordras för att masstillverkningen skall i någon mån kunna
förverkligas. Det fordras alltsa icke allenast beräkning och
förutseende utan också kapital att hålla färdiga maskiner och massor af
delar på lager, men det lönar sig bättre än man i förstone tror,
icke minst därigenom, att en eventuell kund ej behöfver vänta i
veckor eller manadcr på sin beställning utan erhåller den omgående.
Vid export spelar detta en oerhörd t stor roll.
Genom en förbättrad arbetsfördelning och arbetsro inom
verkstaden vinner man också möjligheten af förbättrad kontroll både i
fråga om tillverkningskostnad och leveranstider samt särskildt i
fraga om arbetarnas prestationer. I detta sammanhang vilja vi fästa
uppmärksamheten på, huru stor vikt man i Amerika fäster vid
ar-betskontrollen. Man för en noggrann statistik öfver tillverkningen
i alla dess detaljer, och därefter utarbetas tabeller, sa att man kan
se hur ett arbete gestaltar sig in i minsta detal j och iakttaga hvarje
förändring i arbetsresultatet på snart sagt, hvarje plats inom
verkstadens olika afdelningar. Men icke nog därmed. Man sparar icke
på verkmästare såsom här i landet. En verkmästare för cirka 50
man har i Amerika <> å * un der ver k mästare under sig som ledare
o
för hvar sitt dag». Åtminstone är detta fallet vid verkstäder, som
ej drifvit specificeringen synnerligen långt. Dessa underverkmästare
arbeta vanligtvis som lagets främste man och undervisa de öfriga om
arbetets utförande samt kontrollera och öfvervaka dem, så att det cj kan
fuskas vare sig med tiden eller arbetet. Det är ej tänkbart, att en
verkmästare skall kunna sköta en så stor arbetsstyrka som 40 ä 50 man i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
