Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Samvärkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
NUTIDEN S ARBETSSÄTT.
som hafva samma sysselsättning. Men då just den form
af samvärkan, som kallas arbetsdelning, haft en sådan
betydelse för nutidens produktion, har denna med allt skäl
mest framhållits.
Med arbetsdelning förstå vi en anordning af arbetet,
som kännetecknas däraf, att människorna i stället för att
arbeta hvar för sig och genom eget arbete skaffa sig
allt hvad de behöfva, sins emellan dela arbetet. Yi
kunna härvid urskilja tvänne slag af arbetsdelning: dels
en sådan, som yttrar sig däri, att inom ett visst yrke
arbetet är fördelat mellan arbetare, som arbeta tillsammans,
såsom på lokomotivvärkstaden (inre arbetsdelning), dels
den arbetsdelning, som består däri, att inom hela
samhället arbetet är fördelat på de olika yrkesgrenarne (yttre
arbetsdelning). När i nutidens samhälle somliga äro
jordbrukare, andra handlande, andra maskinarbetare, somliga
äro ingeniörer, andra åter lärare o. s. v., är detta yttre
arbetsdelning. När inom ett visst yrke, t. ex. jordbruket,
detta yrkes olika förrättningar äro fördelade mellan olika
individer, är detta inre arbetsdelning.
Hvaruti bestå de fördelar, som ernås genom
arbetsdelning? Denna fråga kan i korthet så besvaras, att
genom samma uppoffring af arbete och kostnad ernås ett
ofantligt mycket större och bättre resultat, om.
arbetsdelning förefinnes, än i motsatt fall. Såsom allmän regei
kan den satsen framställas, att om några personer arbeta
i samma syfte och fördelande arbetet sins emellan arbeta
tillsammans, blir resultatet mångfaldigt rikligare och bättre
än om samma personer arbetade hvar för sig. Hvarpå
detta beror, skall nu visas.
Arbetsdelningen medför, att en hvar arbetare — på
hvilket område han än arbetar — får ett mycket begränsat
arbetsfält. I nutiden har hvarje vetenskapsman ett litet
område, på hvars utforskande han nedlägger sitt
tanke-och forskningsarbete. En lärare har nu mera som oftast
icke många kunskapsgrenar, i hvilka han lämnar
undervisning. Köpmän hafva ofta endast vissa varor, med
hvilka de handla, och på en fabrik eller en värkstad är
arbetarens åtgörande inskränkt till ett fåtal förrättningar.
Denna ensidiga sysselsättning medför, att arbetarens
skicklighet i hög grad nppöfvas. Köpmannen får en särskild
uppöfning i bedömandet af just den varas godhet, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
