- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
44

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarens son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i en. Och kanske är han skapad för något annat än att gå
här? Han behöfver inte vara lik mig. Jag skulle helst bo
här med hustru och barn, just här i en sådan här liten
lägenhet. Utan studieskulder och sådana bekymmer, utan
tvifvel på sanningen i hvad jag lär andra. ...

Medan de talade, hade de nu hunnit till
snickarförmannens hem.

— Stig in, sade arbetaren, stig in och sitt, medan jag
ömsar kläder till föreläsningen!

Det var en af brukets trefligaste lägenheter, den gamle
förmannen innehade. Två rymliga rum med kök. Dock höll
han just för närvarande på med att bygga sig ett eget litet
hem för gamla dagar på en jordlapp i närheten, afsöndrad
från närmaste landtegendom.

Allting inomhus talade om trefnad och välmåga. Rent och
snyggt öfverallt och här och där en lyxartikel, som hän tydde
på en jämförelsevis ganska uppodlad smak.

Endast tre personer bodde där för närvarande. Förut hade
familjen varit talrik nog. Men alla barnen utom det yngsta
hade flugit ut ur boet, döttrarna voro gifta, de flesta med
arbetare på platsen, och en äldre son arbetade i samma yrke
som sin far vid ett annat bruk.

Mor i huset lade genast en den hvitaste duk öfver
matbordet och värmde upp kaffekokaren.

Mor hade alltid velat, att hennes yngste son skulle studera,
berättade hon för lektorn under tillredelserna. Men nu var
det väl för sent att komma fram på den banan. Pojken hade
ju gått och läst i fjol. Men han hade ett så godt hufvud.
Och en sådan artist han var sedan! Och lektorn fick ta en
hel mängd alster af ett oöfvadt, men ingalunda oskickligt
ritstift i betraktande.

— Låt honom pröfva på, det är det råd jag kan ge, sade
lektorn. Låt honom försöka sig ju förr dess hellre, så kan
det alltid bli tid för honom att återvända till sin fars yrke,
om han finner, att han icke passar för hvad som nu leker
honom i hågen.

Ynglingen hade suttit tyst, men nu glänste hans ögon till,
och han ämnade tala. Då kom fadern tillbaka från inre
rummet, och sonen fick afvakta ett lägligare tillfälle, ty nu skulle
hans far och lektorn diskutera kvällens program, medan de
njöto af det doftande kaffet.

Alla fyra gjorde snart sällskap till den närliggande
samlingslokalen. Den stora salen var fullsatt af män och
kvinnor, mest arbetare från den stora verkstaden, men också
arbeterskor från ett spinneri strax bredvid samt en del folk
från landtgårdarna och torpen i närheten. Sedan
föreläsningarna blefvo regelbundna och allt flera goda talarkrafter
vunnits, hade intresset för dem genomsyrat äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free