- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
55

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarens son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan hade lektorn hört samma sång under samme anförares
ledning. Den hade då låtit som en enda klagande,
långsläpig psalm. Där det fanns ett ackord, som man tyckte lät
särskildt vackert, där drog man då ut det så långt man
möjligtvis kunde utan att alldeles fördärfva rytmen, och en tenor,
som lyckats få fram en ren och riktigt hög ton, han fick
ligga kvar där, så länge han orkade. Nu var det helt
annorlunda. Nu hade man fått fram den hurtiga rytm, som
kompositören afsett, och äfven den inlagda psalmen sträfvade
man med nästan fullständig framgång att sjunga i samma
tempo som det öfriga, just så som tonsättaren föreskrifvit.

Det går framåt, reflekterade lektorn för sig själf. Man ser
det ju på alla områden. De människor, som påstå att smak
och kultur äro förbehållna åt vissa samhällsklasser, måste
själfva snart inse, att de ha orätt. Med bildningens och
upplysningsarbetets framåtskridande och utbredande inom alla
samhällslager skall det endast bli en del mindre begåfvade
individer i så väl de s. k. högre som de s. k. lägre lagren,
som bli efter; några olika klasser, olika samhällslager skall
man snart icke kunna urskilja på den vägen. Då återstår det
endast de yttre, de ekonomiska resurserna, som kunna skilja
olika klasser. Och när man hunnit dit, kan arbetet på
allvar börja med att aflägsna äfven dessa olikheter. Skall denna
planets bebyggare nå dithän? Är det ett mål, värdt att sträfva
till, så skall det nås. Är det en sanning, så skall den bli
uppenbar för alla. Det går ju framåt. Hvart? Det kunna
vi ej förstå lika litet som vi veta hvarifrån vi komma och
hvarför inte världen skapades god från början eller hvarför
den onda ormen kom och vi blefvo utdrifna ur paradiset ...

— Nu, lektor, är det din tur, knuffade snickaren sin vän
i sidan och afbröt hans grubblerier.

Lektorn steg upp i katedern och talade öfver sitt ämne,
hämtadt från naturvetenskapen. Klart och åskådligt framlade
han vetenskapens senaste rön på det ifrågavarande området.
Han vederlade käckt gamla fördomar och föråldrade åsikter
och hyste intet tvifvel om att de nya ståndpunkter,
vetenskapsmännen kommit till, voro riktiga. Men som en röd tråd
gick genom hela hans framställning tron på en ständig
utveckling framåt till allt större och större klarhet, och den
stigande upplysningen och bildningen skulle också göra
människorna lyckligare. Det rätta och sanna skulle segra. Utan
tro på det godas seger hade lifvets kamp ingen mening.
Ingen skulle dock tro blindt på någonting. Hvar och en skulle
själf söka pröfva, innan han dömde.

En sund, målmedveten och lycklig människa med fasta
hållpunkter för sitt lif, det var den tänkande åhörarens
intryck af föreläsarens person. Och åhörarna applåderade
honom våldsamt efter föreläsningens slut. Somliga voro stolta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free