- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
102

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pappersbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna rädda sig åt en sen eftervärld. Men då får
naturligtvis papperet vara hållbart. Våra tidningar, i hvilkas natur
det ju för öfrigt ligger att lefva ett dagsländelif, kunna icke
med sitt trämassepapper hålla sig så länge. Äfven fast de
omsorgsfullt samlas i biblioteken, skola de nog så
småningom vandra all världens väg.

Pergament och papyrus äro material för skriftmeddelelser,
som funnos till långt före vår tideräkning. I fjerde
årtusendet före Kristus veta vi, att papper bereddes i Egypten af
den då i Nilens sumptrakter i vildt eller odladt tillstånd
växande papyrus. Dessutom ha vi i palmbladet ett
urgammalt bokmaterial, som i Indien ännu icke alldeles utträngts
af det moderna papperet.

En nutida pappersbruksarbetare, hemma i alla detaljerna
af papperets beredning, finner måhända denna enkel nog.
Tillverkningen af papyrus var dock säkert enklare. Enligt
Plinius skar man ut ur papyrusbladens cellväfnad tunna lager,
som lades dels bredvid dels korsvis öfver hvarandra.
Därefter fuktade man denna massa med nilvatten, i hvilket man
förut upplöst gummi, pressade och torkade den, öfverdrog så
det hela ännu en gång med en tunn klisterhinna, lade massan
ytterligare under press och glättade slutligen papperet med
elfenben eller musselskal. Det oaktadt blef äfven det bästa
papyruspapper strimmigt och ojämt; färgen blef icke fullt hvit
utan grå.

Nöden är uppfinningarnas moder. Missnöje med det
bestående skapar reformer. Det går en historia om att en
egyptisk konung ville skryta med att äga ett enastående
stort bibliotek och att han icke tålde några medtäflare. En
som kunde göra honom äran stridig var emellertid konungen
af Pergamos i Mindre Asien. Och i sin afundsjuka fann
då den egyptiske kungen på att förbjuda all export af
papyruspapper från Egypten till Pergamos för att sålunda hindra
Pergamos’ härskare att föröka sin boksamling. I
pappersnöden uppfanns då pergamentet, som fick sitt namn af
Pergamos.

Pergamentet bereddes nästan uteslutande af fårskinn.
Ogarfvade skinn befriades från hår och kött, blefvo skafda, gnidna
och glättade med pimpsten. Och allt efter skinnens gröfre
eller finare beskaffenhet fick man sämre eller bättre
pergament. Pergament, gjordt af djurhud, tillverkas ju än i dag
för värdepapper och viktiga dokument, omslag, som kräfva
hållbarhet m. m., men ersättes mer och mer af en ny
uppfinning, det s. k. pergamentpapperet. Detta kallas äfven
vegetabiliskt pergament i motsats till det animaliska och
göres hufvudsakligen af bomullslump, mera sällan af kemisk
trämassa eller cellulosa. Slipad trämassa kan icke användas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free