- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
142

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sockerbruksarbetaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1700-talet ha vi icke mindre än fjorton svenska sockerbruk,
hvaraf fem i Stockholm.

Bland dessa omtalas för första gången år 1770 det ännu
existerande Tanto sockerbruk.

Detta bruk löpte emellertid igenom skiftande öden. Det
gick med förlust till en början och förstördes dessutom snart
genom vådeld, hvarför ägarne år 1775 sålde det för 100,000
daler kmt till bränneridirektionen. Där tillverkades nu
bränvin en tid, men sedan äfven denna fabrikation upphört, blef
Tanto — straffet följer brottet tätt i spåren — omedelbart
apteradt till dårhus. Dårhus förblef det, tills det vid midten
af förra århundradet fick återgå till sin ursprungliga
bestämmelse. Det blef nu sockerraffinaderi.

För närvarande utgör sockerfabrikationen vid Tanto mer
än 10 millioner kg årligen, ja, det händer, att man smälter
ända till 50,000 kg råvara om dagen.

Våra inhemska sockerbruk förmå numera att tillfredsställa
konsumtionen, och äfven importen af råvara är ytterst liten.
Och dock äro vi nu framme vid en förbrukning af 20 kg
pr år och individ, emot endast 10 kg för 25 år sedan och
2 kg i midten af förra seklet.

Tanto sockerbruk, som varit det enda svenska raffinaderi,
som äfven användt råsocker af sockerrör, använder på
senaste tiden endast råvara från södra Sveriges hvitbetor.

Ända till början af 1800-talet hämtades allt socker ui
sockerröret. Men redan flera gånger under 1700-talet hade
svenska vetenskapsmän framlagt förslag om sockrets
framställning ur betor. Men Sverige fick ej äran af det första
betsockerbruket. Hedern blef Frankrikes. Först i slutet på
1830-talet togs frågan upp i Sverige praktiskt och på allvar.
1836 fick svenska landtbruksakademien befallning att
»vidtaga åtgärder att uppfinna och i riket införa ett enklare och
mindre kostsamt och såsom binäring till jordbruket mera
användbart sätt än det hittills allmänt brukliga att af
hvitbetor tillverka socker». Det är icke omöjligt, att denna
befallning tillkom på initiativ af Karl XIV Johan, som haft
tillfälle att se sockerindustriens betydelse i sitt hemland
Frankrike.

Samma sistnämnda år grundlädes också i Malmö den
första betsockerfabriken, men den gick snart omkull. Och det
dröjde ända inpå 1860- och 1870-talen, innan det blef någon
fart i betodlingen och betsockerfabrikationen.

Betan är en två-årig växt. Men skall det bli socker af
den, får den icke upplefva sitt andra år. Betfröna utsås i
april, och när bladen spira upp och kunna skiljas från ogräs,
måste man strängt hålla efter detta, ända tills betbladen
blifvit så stora, att de själfva kunna kväfva ogräset. Vid
ogräsplockningen gäller det att icke skada betväxten, ty då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free