- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
151

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt dagliga bröd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man torde ha fått nöja sig med i äldsta tider, skulle säkert
smaka föga angenämt för våra gommar. Vi skulle säkert
betänka oss, innan vi ens ville ge det namnet bröd. Ty det
var endast en tät, hornartad massa, gifvetvis högeligen
svårsmält, och detta därför att man icke kände till jäsningen.
Man rörde vatten i mjölet och utsatte sedan direkt denna
deg för eldens påverkan. Än i dag har man sådant bröd i
vissa tillbakablifna trakter, och det var icke längesedan som
de vanliga skeppsskorporna såväl som de afrikanska och
indiska karavanernas bröd voro af det ojästa slaget.

Men när det ojästa brödets period på vår planet inträffat,
vet man egentligen icke, ehuru man får antaga, att den
förefunnits. Att man redan för långa tider sedan kände till
äfven det jästa brödet, det omtalar bl. a. Bibeln i
Moseböckerna. Redan på Moses tid åto judarna surt, d. v. s. jäst
bröd. Surdegen är ju också något, som Kristus talar om i
sina liknelser.

Helt visst hade egyptierna lärt judarna konsten att låta
brödet jäsa, ifall de icke visste det förut.

Troligen ha också egyptierna varit ett af de första, om ej
det första, folk, som uppfunnit bakugnen. Man har i
egyptiska ruiner påträffat bakugnar, som ha alldeles samma
byggnad, som man än i dag finner i aflägsna landsbygder.

Före uppfinningen af bakugnen lär man ha nöjt sig med
en grop i marken. Denna upphettade man genom en duktig
vedbrasa, och brödet gräddades i dess glödande heta aska.

De sädesslag, man i forntiden gjorde bröd utaf, voro
egentligen blott hvete och korn, det rågbröd, som vi lärt oss
värdera för dess goda smak och hälsobringande egenskaper,
kände man ej till. Likafullt var de gamles bröd lika mörkt
som vårt rågbröd, beroende på den surdeg, hvarmed det
tillreddes. Det finns ju också hvitt rågbröd och svart
hvetebröd.

En brödfråga lär enligt somliga gamla berättelser ha spelat
in vid benämnandet af Egyptens pyramider. De gamla
grekerna hade ett slags bröd, som de kallade pyramos. Det
skulle kunna jämföras med våra dagars kex. När grekerna
kommo till Egypten och fingo syn på det originella Nilfolkets
imponerande fyrkantiga, toppiga kungagrafvar, så funno de,
att denna form icke varit dem själfva obekant. Visserligen
hade grekerna icke användt den inom sin arkitektur men i
stället hade de anpassat den på ett visst slags bröd, som de
beredde. Det var ett bröd, som just var afsedt att föras med
på resor, eftersom det ägde förmågan att länge kunna bevara
sin goda smak, och när de grekiska Egyptifararna togo upp
sina matsäckar vid Nilens strand, så kunde de göra osökta
jämförelser mellan formen på den grekiska kexen, kallad
pyramos, och de egyptiska kungagrafvarna. Och följden blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free