- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
168

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sträjk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tänker på mitt sätt att själf ständigt sköta den fabrik, jag själf
har skapat, så tycker jag, att jag bör fortsätta som jag
börjat. Gent emot edra nya kraf känner jag mig stå som en
af de siste på skansen i kamp för en rättvis idé.

— Ja, det är ingenting ondt i gubben, sade förmannen.
Om brorsonen vill jag inte yttra mig, men han har inte left
långt på sitt lif än. Kanske blir han klarsyntare med tiden.

De afbrötos af en ny arbetare, som kommit in i rummet
och hört det sista räsonemanget.

— Hvad pratar förman för slag? Blir man klarsyntare
med tiden? Det är allt bra sällan det. Det är väl de unga,
som känna hvar skon klämmer, som veta, hvad det är som
ligger och gror och skall fram.

Det unga skall fram, och det gamla skall vika. Är inte
det lifvets lag det? Den gamle skall dö, men den unge skall
ta vid, och dör någon gång den unge också, så har det sina
särskilda orsaker....

Klockan slår åtta slag och afbryter samtalet. Mötet skall
börja. Och det finns ingen anledning att dröja, de kallade
ha i god tid infunnit sig.

Den lokala fackföreningsordföranden öppnar mötet och
bjuder alla välkomna. Han redogör för anledningen till denna
extra sammankomst och ber dem af de närvarande, som
ännu icke tillhöra fackföreningen, att ge sig till känna och
anteckna sig på listan för inträde i föreningen eller också
lämna lokalen. Men, tilläger han, ingen har väl här infunnit
sig, som ej velat vara med oss. Det bör ju på förhand ha
varit klart för hvar och en, hvad saken här gäller. Dock
ser jag genast vid en hastig öfverblick, att vi äro minst
dubbelt så många nu som vi förut varit i vår nybildade
fackförening, hvarför jag ber dem, som äro här för första gången,
att anmäla sig.

I själfva verket hade fackföreningsmedlemmarne vid
fabriken förut icke varit i majoritet bland personalen. Fabriken
hade niohundra arbetare, men i fackföreningen hade endast
innemot fyrahundra låtit skrifva in sig.

Men då hade fackföreningens sträfvan egentligen bestått i
en kamp för bättre lönevillkor. Dess politiska betydelse stod
ej klar för många och intresserade icke mer än de vaknaste.
Nu var det en annan sak. Den rättrådige förmannen hade
blifvit afskedad, han som alltid stått på fabrikörens bästa, om
han också velat äfven arbetarna allt godt. Det var en stor
förändring af situationen. Denne gode och trogne tjänare
var misskänd. Bolagsstyrelsen hade förorättat honom. Han
hade inte gjort annat än uttalat sin ärliga öfvertygelse. Han
måste ha upprättelse och en lysande upprättelse.

Anteckningarna af de nya medlemmarne å fackföreningens
listor drog ut en god stund. När saken ändtligen var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free