- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
183

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sträjk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med några få små jämkningar, men att återtaga de
»upproriska» arbetarna föreföll honom mest påkostande.
Brorsonen återigen satte sig skarpast emot förmannens
återupptagande i tjänsten, han hade länge med ovilja sett den
afskedades växande inflytande inom samhället i politiska och
kommunala frågor, där dennes arbete alltid gick stick i stäf
emot kapitalisternas intressen. Lika ovillig var han också att
återtaga de båda arbetarna.

Rörande prislistan hade han förut varit absolut
omedgörlig, men efter fackföreningsmötet hade han blifvit
betänksam. Denna sammanslutning hade nu i ett slag blifvit en
makt, som han måste räkna med, och om arbetet skulle kunna
fortsätta i fabriken,, var det ju nödvändigt att undvika en
strejk af så godt som hela arbetspersonalen. Nog skulle
man ju kunna få in nya arbetare, i synnerhet från
landsbygden, och till alla maskiner behöfdes icke så högt uppdrifven
yrkesskicklighet, de ny antagna skulle nog rätt snart lära sig
att fylla de strejkandes platser; men om hela den nuvarande
personalen så när som på åttio man skulle gå sin väg, skulle
det möta fullkomligt oöfverstigliga svårigheter att hålla arbetet
i gång ens till någon liten del. Och det fanns fullt upp af
inneliggande beställningar. Han insåg därför, att någon
eftergift för arbetarnes kraf nu var nödvändig, och då finge
man ju börja fundera på jämkningar i prislistan. Finge
arbetarne sina fordringar angående denna tillfredställda, så
skulle de nog ge med sig, hur mycket de än påstodo
motsatsen.

Man är ju sig själf närmast, och inte lämnar man väl en
god förtjänst för att bevisa andra, vore det också ett par
afhållna kamrater och goda vänner, en tjänst.

Så resonerade den unge direktören, efter sig själf dömande
andra.

Hur nu de båda fabrikörerna rådslogo och kompromissade
mellan sina olika meningar, så kommo de till det resultat,
att de skulle afslå arbetarnes fordringar utom den, som angick
prislistan.

När deputationen fick företräde, var saken redan klar.
Direktörerna visste på förhand hvad de komiterade hade att
andraga, och de gåfvo dem sitt på förhand formulerade svar.

Audiensen blef kortare än åtminstone den unge direktören
hade beräknat. Han hade icke väntat att finna komitén
så omedgörlig, då arbetarne i alla fall fått sina ekonomiska
kraf tillfredställda, men komitén förklarade rätt och slätt, att
den hade infunnit sig som ombud för fackföreningen och
hade nu efter inhämtadt svar från bolaget endast att
tillkännagifva, att fackföreningen redan beslutat omedelbar strejk, så
vidt icke alla de tre uppställda krafven vunnit gehör. Komitén
kunde ingenting ändra i detta beslut. Fackföreningen skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free