- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
261

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olycka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Främlingen presenterar sig för automobilägaren och frågar:

— Min herre vet inte namnet på dem som omkommit?

— Jo, jag fick dem på en tidningsredaktion, som jag
förfrågade mig hos i telefon.

Och han nämner namnen.

Det rycker i främlingens ansikte. Och han kan icke svara.
Så kommer det omsider med bruten röst:

— Då var det som jag fruktade. Min bror är med bland
dem... Jag träffade honom då inte mycket. Har inte varit
här på tio år. Och nu skulle jag hem till honom i kväll...
Han har hustru och tre små barn...

Chauffören ökar farten en smula, då man hunnit ut på
landsvägen. De båda herrarna fara förbi en mängd
brådskande fotgängare och flera droskor, som tydligen ha samma
mål. Här kommer en mötande automobil och rusar tillbaka
till staden i ursinnig fart. Och här ännu en. Det är
referenter och tecknare för de stora tidningarna, som konkurrera
i reportage.

Landskapet, som man ilade förbi, ägde en pittoresk skönhet.

Det är den 2 maj, en klar vårdag med sol och värme.
Solen stod just nu som högst på himlen.

Det hade blifvit tidig vår. Lönnblommorna voro redan
utslagna efter vägen och spredo sin ljufliga honungsdoft.
En smula regn hade fallit kvällen förut och bundit dammet.

En härlig vårdag och en härlig promenad! Men målet för
åkturen väckte fasa och gaf icke tillfälle till att njuta
naturens skönhet.

I trädgårdstäpporna utanför förstadens små egna hem
prunka vårblommorna i granna färger, och det ångar af den
nyvända myllan. Men spaden får stå stilla. De äldre samla
sig i grupper utmed landsvägen och tala sakta och sorgset
om hvad som händt. Och barnen se nyfiket på den
ovanligt lifliga trafiken på vägen förbi deras hem. Af de många
vägfarande förstå de än bättre än af de äldres berättelser, att
det är något ovanligt som händt. De förstå också, att det
är något rysligt. De hörde ju den förskräckliga knallen, och
alla tala jämrande om död och fasligheter.

Automobilen klarerar en backe. Där sträfvar en yngling
uppför i språngmarsch, så att svetten rinner i floder från
hans panna. Det kan beredas ännu en plats i vagnen, och
den springande får sitta upp och pusta ut.

— Jag har sprungit ett ärende hem åt en af änkorna. – –

Ja, tänk att han är död i dag! I dag dig, i morgon mig. I
går gingo vi tillsammans vid förstamajdemonstrationen, och
han bar fackföreningens nya och nyss invigda fana. Det var
ett hedersuppdrag, och han var stolt öfver det. I dag gick
han som vanligt till arbetet half sex i morse, men han kom
aldrig tillbaka hem mera. I går röd, i dag död.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free