- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
279

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hos gruffolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grufvor, fabriker, landtegendomar m. m. Och i våra dagar
är ingen arbetare i tvifvel om, hvad som menas med disponent.

Det är han, som är bolagets ställföreträdare. Det är till
honom, arbetarne skola vända sig, om de vilja ha ökad lön,
bättre bostäder, friheter och förmåner af hvad slag de vara
må. En sådan man må känna arbetarna aldrig så väl. Han
må äga deras förtroende och till fullo förtjäna det. Midt
upp ibland sitt folk som han står, känner han — eller bör
åtminstone känna — deras förhållande bättre än någon annan
och kan bedöma, om deras önskningar äro befogade eller
icke. Men äfven han är — i likhet med den fattigaste
arbetare — bolagets löntagare, och äfven om han vill gå
uttalade önskningar till mötes, kan han det ofta icke. Han
måste fråga bolaget. Han kan ej reformera bostäderna, icke
höja lönerna, icke utdela pensioner, icke lämna understöd åt
behöfvande. Han kan det — inom vissa gränser. Men han
får ej sköta om allt detta efter sitt bästa förstånd, utan måste
i många både viktiga och trängande fall först inhämta
bolagets utlåtande. Och aktiebolaget, hvars medlemmar ej bo
på platsen, kanske icke ens besökt densamma, som äro utan
kunskap eller förstånd af hvad arbetaren vare sig behöfver
eller begär, kommer att lämna det afgörande svaret. Man
kan tänka sig, att svaret ej sällan måste utfalla i enlighet
med risken att förlora vid utdelningen. Hvarför? Därför att
den personliga beröringen med individerna, hvilken i gamla
dagar mildrade rikemans egoism, upphört, och det hela är
och blir en en enkel sifferfråga, hvilken afgöres genom en
blick på årets kalkyler.

Det säger sig själft, att vid en sådan disponentbefattning
frestelsen ligger nära att vid framställning från disponentens
sida, af hvad som i och för arbetaren behöfver göras eller
icke göras, taga hänsyn till den obenägenhet, som
aktieägarna hysa att förlora vid utdelningen. Disponenten blir
därför stundom, hvad fogden var i gamla tider, och man
förstår, att en man utan förmögenhet sällan riskerar sin
ställning för att försvara arbetarens sak.

Det är själf klart, att härmed ingalunda är sagdt, att
ej humana disponenter, hvilka därjämte åtnjuta
arbetsgifvarnas förtroende, kunna genomdrifva mycket till arbetarnas
bästa och i många fall äfven hafva gjort detta. Men hvad
aktiebolaget rubbat, är det direkta personliga förhållandet
mellan arbetaren och hans egentliga arbetsgifvare. — Detta
är blott en af de förändringar, som tiden fört med sig.

När man vandrar omkring bland Dannemora befolkning,
har man i själfva verket ett intryck, som är ganska egendomligt.
Hela den yttre apparaten har tagit totalt modern prägel, just
i de fall som ofvan antydts, men under allt detta lefver en
gammaldags anda bland befolkningen, och den är så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free