Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I vår tobaksindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I vår tobaksindustri.
Dryckesvisor ha vår och andra länders litteratur legio, men
det är inte många poeter, som inspirerats att slå sina
lyrsträngar till nikotinets hänförda lof. Och dock är tobaken
i dess olika former ett lika allmänt och allmännare
njutningsmedel än alkoholen. Det är sant — prosaförfattarna tala om
cigarren eller cigaretten på hvarannan sida i sina
nutidsromaner, men till någon dityrambisk yra har sällan tobakens
vallmobekransade gudinna lyckats locka en ordkonstnär. Man
får nog se nikotinets lugnande förmåga högt beprisad, men
berömmet går då i samma lugna takt som den ringlande
röken från cigarren. Det är endast Backus’ eldiga safter med
dess kvicka skumpärlor, som egga skalden och tondiktaren
till raska, klingande rytmer. Och dock komma de båda
njutningsmedlens ifriga bekämpare och förklara, att i grunden
innehålla så alkoholen som nikotinet samma narkotiska gift,
samma förlamande krafter. Att tobaken lugnar och att vinet
piggar upp, det är bara själfbedrägeri, och på detta
olycksaliga själfbedrägeri hvila både spritens och tobakens
oerhörda makt.
Hur som helst med den saken — denna makt synes, hvad
tobaken angår, snarare tilltaga än aftaga. Kanske beror detta
därpå, att kampen mot tobaken icke hunnit fram till samma
kraftiga organisation som de absolutistiska
nykterhetssträfvandena gjort. Vi ha all anledning att vara Alströmer
tacksamma för potatisen, den användes till så mycket annat än
potatisnektar, och den nektarn fanns för resten till före
Alströmer; men vi kunna tveka starkt om huruvida vi böra
prisa Amerikas berömde upptäckare, som tog tobaksplantan
med sig från den nya till den gamla världen.
Hvem som förde tobaken in till Sverige, har man sig icke
bekant. Det skedde någon gång under det första århundradet
efter Columbi stora upptäckt. Det är öfver trehundra år
sedan dess, och under denna tid har i Sverige som i andra
länder hunnit utveckla sig en betydande industri för
tobaksplantans odling och bearbetning.
Ett kungligt bref af den 28 maj 1897 anbefallde vårt
kommerskollegium att afgifva förslag å hvad som borde utgöra
föremål för de arbetsstatistiska undersökningar, till hvilka
riksdagen på k. m:ts förslag samma år anvisat medel, samt
söka utarbeta en plan till sådant arbetes anordnande och
utförande. Riksdagen hade som sin önskan uttalat, att de
arbetsstatistiska undersökningarna skulle omfatta någon viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:54:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/arbson/0366.html
