- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
375

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vår tobaksindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sågo vederbörande sig nämligen nödsakade att genom vissa
bestämmelser förhindra anläggandet af alltför många fabriker
för förädling af tobak. Detta mål trodde man sig till en del
kunna vinna genom att utfärda förbud mot anläggandet af
andra tobaksspinnerier än sådana, som årligen upparbetade
minst 14,000 skålpund blad, hvarjämte tillika förordnades, att
tobaksfabriker icke skulle få förläggas på landsbygden. Då
det emellertid snart nog visade sig, att dessa åtgärder till
hämmande af öfverproduktion icke voro tillräckligt effektiva,
måste man redan år 1741 vidtaga kraftigare mått och steg.
Sistnämnda år bestämdes därför, att tills vidare några nya
privilegier för anläggande af tobaksspinnerier icke skulle
meddelas, ehuru denna bestämmelse visserligen blef af kort
varaktighet. Under åren 1742—1766 gällde därjämte förbud för
alla andra än tobaksspinneriidkare att tillverka kardustobak
och snus, hvarmed tydligen afsågs att befrämja storindustrin
på de små fabrikanternas bekostnad. En del tobaksfabriker,
som däraf voro i behof, erhöll o också direkta understöd af
allehanda slag, såsom i form af lån, tullindringar,
exportpremier o. s. v.

Sedan s. k. hallrätter år 1739 blifvit inrättade uti de flesta
af rikets städer, blifva de upplysningar, som stå att erhålla
om den svenska industriens utveckling och ställning under
äldre tider, betydligt rikare. Hallrätten skulle nämligen hafva
uppsikt öfver alla inom staden belägna industriella
inrättningar och föra förteckning såväl öfver dessa inrättningars
tillstånd och tillverkningsorter som ock öfver alla deras
idkare, betjänte, handtverkare och arbetsfolk samt därefter
årligen ingifva generalsammandrag till kommerskollegium.

Ur dessa i kommerskollegii arkiv förvarade handlingar
hämtar den Elmquistska undersökningen sina uppgifter angående
tobaksindustriens utveckling efter år 1741. År 1830 började
kommerskollegium årligen utgifva berättelser angående
fabriker och handtverk, stödda på uppgifterna från hallrätterna
eller, sedan dessa år 1846 blifvit upphäfda, på från
magistraterna inkomna primäruppgifter, och särskildt efter 1860 äro
dessa kommerskollegii årliga berättelser den nämnda
undersökningens egentliga källor.

Utvecklingen af rikets tobaksindustri från midten af
1700-talet till nuvarande tid har i stort sedt företett betydande
men ganska ojämn stegring. Fabrikernas antal, som år 1741
utgjorde 33, ökades under de närmast därpå följande
årtiondena till 58; under tioårsperioden 1760—1770 är emellertid
ökningen i deras antal alldeles särskildt i ögonen fallande, i
det att antalet år 1770 nära nog fördubblats eller uppgått
till icke mindre än 111, hvilket t. o. m. är något högre än
antalet fabriker i Sverige för närvarande. Stegringen under
denna tid är dock ganska naturlig, emedan regeringen som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free