- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
486

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sågverksarbetaren berättar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tegelbruket och jordbruket — det är stort jordbruk här också,
som bolaget själf t drifver — så kan arbetsstyrkan bli ännu
större. Arbetarnas villkor ha också så småningom blifvit
bättre och tryggare. Och själf ha jag nu ingenting att
klaga öfver, om jag jämför min ställning nu med hur jag
hade det förr. Men nog kan arbetet synas hårdt ännu för
en man vid mina år.

Klockan half sex på morgonen börjar arbetet för mig.
Jag, som är sågställare, måste se till, att allt är klart, då de
andra gå i selen en timme senare. Så sitter jag i mitt lilla
krypin med mina sågblad och smergelskifvor till klockan
half åtta på kvällen. De öfriga sluta klockan sju. Till
frukost ha vi en half timme endast, och till middag ha vi en
timmes rast.

Det är ett ganska farligt arbete att sitta och hvässa
sågarna också. Nog har jag lyckats att få ha mina
återstående lemmar i behåll, sedan jag fick min nuvarande
sysselsättning, men det var många gånger under de första åren,
som jag trodde att jag skulle få släppa till hela lif hanken.
Jag blef så sjuk utaf dammet från smergelskifvorna, som lade
sig på bröstet och skaffade mig både lunginflammation och
svåra magåkommor. Då hade vi ingen ordentlig fläkt, som
sög bort dammet. Men på senare tider, sedan inspektionen
blifvit noggrannare, har bolaget måst skaffa sig ordentligare

maskiner med fläktar och andra säkerhetsattiraljer, så nu
har det gått bra de senare åren.

Att aflöningsförhållanden och villkoren i allmänhet blifvit
bättre, därför ha vi förstås att tacka arbetareorganisationens
växande styrka. Ehuru vi inte förr än på allra sista tiden haft
någon fackförening här på platsen, ha vi i alla fall lyckats få en
del af de rättmätiga fordringarna tillfredsställda, som vi förut
skulle förgäfves ha bedt om, innan arbetarrörelsen tagit den
fart, som den nu har. Bolaget hoppades också i det längsta,
att det skulle slippa någon organisation här, och därför
gaf man efter i godo, men det gick bara till en tid, och nu
är fackföreningsrörelsen här på platsen redan fullt tryggad,
och af allt att döma ha arbetsgifvarne nu hunnit vänja sig
vid den och tycka, att det är bra som det är. Striderna
vid fackföreningens bildande äro redan glömda, fast det
inte gått lång tid sedan de lågade som värst. Och nu äro
fackföreningar bildade vid alla bolagets egendomar.

När arbetsgifvarne till sist sägo, att de icke kunde
undslippa fackföreningsrörelsen, så föreslogo de, att alla deras
arbetare skulle bilda en enda organisation, som skulle vara
afskild från den stora landsorganisationen. De tänkte sig
naturligtvis, att det under sådana förhållanden skulle dröja
länge innan denna särskilda sammanslutning skulle kunna
växa sig så stark, att den kunde bli farlig vid inträffande

— 486 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free