- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
504

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skördemånaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

in vid närmaste gård, och så bjuda handklaverets eller
mun-gigans toner upp de dansande paren att skaffa sina muskler
en smula omväxling efter veckans arbete. Takten mankerar
inte, härvidlag åtminstone täflar man framgångsrikt med
balsalongernas hjältar och hjältinnor, och i godt humör och
glädje i leken är man säkert icke häller öfver träff ad.

Så kommer söndagen och ägnas åt hvilan. Vi ha hunnit till
midten af augusti, och bonden kan med lugn ta sig en
duktigare söndagsmiddagslur än vanligt. Han kan sofva i det
trygga medvetandet att sommarens brådaste tid snart är
öfver och lyckligt öfver. Det har varit en idealisk sommar.
Fast skördemånaden knappt är halfliden, äro höet och
höstsäden, rågen och hvetet, inbergade. Nu återstår egentligen
bara hafren och rotfrukterna. Icke i mannaminne har det
varit ett så godt år.

Sommarvärmen kom redan i maj, och när vårfloden
började sina, dref solen upp brodden, kraftig och rik, ur den
fuktiga, ångande myllan. De soliga dagarna omväxlade i
alltid behaglig tid med dagar och nätter, då himlen friskade
upp jorden med riklig bevattning. Före midsommar kan det
ju icke rägna för mycket. I år var det åtminstone lagom,
ett fullkomligt önskeväder. Efter en svalkande rägndag kom
en frisk vind, som motionerade gräset på vallarna och de
täta råg- och hvetestånden på åkrarna, så att de blefvo star-

ka och härdiga och stolt buro upp de framspirande axen
mot solen. Så kom blomningstiden, och intet slagrägn, ingen
hagelby förstörde de spröda blomhängena, men solen sken
och milda vindar buro frömjölet kring till fruktsättningen.

Kort efter midsommar voro fodervallarna färdiga att slå,
och slåttermaskinerna gnäggade och gnisslade, surrade som
jättesyrsor i kapp med kornknarren, medan liarna hveno efter
dikesrenarna, och blommor och ax föllo för de skarpa eggen.
Hästräfsorna och handrifvorna bragte det doftande gräset
ihop i stora strängar, liknande förskansningar, som kämpande
härar af dvärgar eller dryader fört upp för sina leksakskrig.

Så kommo männen och kvinnorna med högafflar och
räf-sor och förde samman strängarna till vålmar, eller togos
dra-garna till hjälp att forsla gräset till nyuppförda hässjor, som
ställdes i nordost och sydväst snedt öfver tegarna.

Solen brände, men arbetet gick som i lek. Finns det
något ljufligare arbete än höbergning i vackert väder?

När vålmar och hässjor stått några dagar i solen och spridt
sin doft vida omkring, var höet färdigt att köra in i ladorna.
Det hade fått torka utan att en enda rägndroppe tvättat bort
något af musten eller färgen, och lika smaragdgrönt, som gräset
mäjades af liarna, likadant packades det från vålmarna eller
häss-jorna i skrindorna och stoppades in i höladorna eller, där dessa
blefvo fyllda af den ovanligt rika äringen, drogos hop till stackar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free