Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skördemånaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verk, som drogos af hästar eller oxar, och sådana, som drogos
af ånglokomobiler. Om de senare slå sig vanligen flera
gårdar tillsammans, och så gingo de från gård till gård.
Rågen gaf rikligt med såväl korn som halm. När
kastmaskinerna aflägsnat agnarna, kunde man riktigt se, hur vacker
frukten var. Det skulle bli ett ypperligt utsäde. Och hvilket bröd
sedan! Det måste snart pröfvas; vid första tillfälle borde
man iväg till kvarnen, så att gumman kunde ställa till
med bak.
Dagen därpå släpptes vinden åter lös. Den reste upp den
mognande säden på hafrefälten, hvilken böjt sig en smula
för rägnet och de svartnade axens tyngd, och den ref bort
de första, enstaka gulnade löfven i lundarna och skakade
ned hoptals med maskstungen och halfmogen frukt i
trädgårdarna, som de liksom åkrarna i år gåfvo en vacker skörd.
Ljusa kummelmoln segla omkring på himlahvalfvet. Ena
sekunden skiner solen, den andra skyms den bort, och mörka
skuggor flyga öfver den vajande säden, jagande hvarandra
som i munter lek. På trädet därbredvid äro sladdar och
harfvar i gång. Efter sladden går en man med en stor skäppa,
full med benmjöl, hängande i remmar öfver axeln. Han sår
ut gödseln på myllan, han går fram mot vinden och söker
kasta mjölet bakom sig, men det hjälper icke, han ser ut
som en mjölnare från topp till tå.
— 511
Där borta är redan såningsmaskinen i gång. Så ogärna
landtmännen i denna trakt än öfverge gamla tiders bruk, ha
de dock ingenting emot att följa med sin tid, då det gäller
nya landtbruksmaskiner. Bristen på arbetskraft och
arbetskraftens mer och mer tilltagande dyrhet ha också beredt väg
för maskinerna. Numera får man aldrig höra slagans dunk
ens på det minsta torpets loge, ett tröskverk är inte svårt
att få hyra, om man också ej kunnat skaffa sig ett själf.
Slåt-termaskiner och hästräfsor finnas vid hvarenda bondgård, men
skördemaskinerna, som mäja säden, ha ännu icke hunnit hit.
Skuggorna förlängas, och dagens friska bris mojnar af.
Solen går i dag ned klar och stor bakom torpet uppe i
skogsbrynet. Den lyser på de röda stugorna vid
horisonten midt mot, så att de glöda som bränder, och fönsterna
blända som solen själf. Det är kyligt. Och sedan blåsten
lagt sig och det blifvit alldeles lugnt, fruktar man för frost.
De första frostnätterna bruka kunna komma vid den här
tiden, tre i rad, som bondepraktikan talar om. Det är för kallt
att som vanligt sitta en stund på verandan och röka den
karf-vade docktobaken i den gamla ärfda sjöskumspipan. Bäst att
krypa ned i sin varma bädd. I morgon skall det tas itu med de
dryga hafrefälten, och då är det bäst att vara på benen i otta,
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
