- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
512

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skördemånaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som en guldkupol på en grekisk-katolsk kyrka stiger upp
ur hafvet för seglaren, som närmar sig stranden från
långväga färd, så höjer sig solen i dag vid horisonten, bakom
den tunna molnslöjan. Den vida slätten ligger höljd i en
krithvit dimma, som nästan skymmer bort äfven
skogsranden. Hela synfältet liknar en stor, stilla sjö. Ett långt
cirrus-moln sträcker sig öfver hela himlahvalfvet från det ställe,
där solen gick upp.

Den första frostnatten kom mycket riktigt, men den gjorde
ingen skada. Gurklisten i trädgården och potatislanden både
uppe på backarna och nere i dälderna stå lika friska och
gröna. Och när solen gått upp och dimmorna lättat,
skimrar det af milliarder daggdiamanter på gräsmattor och åkerfält.

Det är fortfarande fullständig vindstilla.

En promenad i morgonluften verkar som det härligaste
bad. Man dricker friskhet och lif med alla sinnen. Hör,
där finns en tupp, som är styfvare än alla de andra! Han
regerar däruppe i gården långt bort vid skogsbrynet. Det
var en baddare att kunna gala. Och hur de andra
hönshusens höfdingar än anstränga sig i täflingen, så är det ingen
tvekan om hvem som tar priset.

Nu kommer ladugårdspigan med sin bytta för att mjölka
korna. De stå nymornade i sina bås och mumsa torrt hö
som omväxling mot det saftiga betet, som väntar dem på

fälten. Drängen går och ser om hästar och oxar, som snart
skola ut på trädet igen. Hästarna gnägga af lifslust, och
korna råma af längtan att bli fria från klafvarna och
komma ut i gröngräset.

Hönsen släppas ut. Tuppen gal värre än någonsin för att
hålla sitt harem tillsammans, men det lyckas honom icke.
Snart försvinner den ena hönan efter den andra. Där går
den bästa värphönan till sitt gömställe, som hon tror, att
ingen mer än hon känner. Visserligen ligger där bara ett
enda ägg kvar för hvarje morgon, och hon borde ju veta
med sig, att hon värpt ett för nästan hvar dag under hela
sommaren, men det är väl inte skäl i att fundera öfver
sådant. Att det enda kvarlämnade ägget är ett kritägg, det
har hon aldrig kommit på det klara med. Snart kommer
hon tillbaka högljudt skrockande och springande som för
lif vet. Man skulle tro, att hon gjort något ondt, eller är det
hennes sätt att skryta med sin bragd? Hon tystnar dock,
så fort hon kommer in i flocken igen. Det är svårt att veta
om hon berättat för kamraterna, att det nu ligger ett varmt
ägg bredvid kritägget; att hon icke talar om, hvarifrån hon
kommer, är nog säkert. Men pigan vet det hon. Hon skulle
väl också vara döf, om h^i icke hört hennes skrockande
och därigenom kunnat upptäcka hvar redet finns.

Nu kommer redan torpar-Anders ned från skogen med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free