- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
518

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skördemånaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hafrefältets ena hörn. Nu har också unga torparmor infunnit
sig med sin krok. Hon skall gå i sin mans fotspår och
»ta upp band». Karlarna ställa lieskaften mot marken, och
brynena klinga mot eggen, så att de öfverrösta vällingklockan,
som just nu sjunger på sista tonen. I jämn takt frasa snart
liarna mot halmen, och kvinnfolken följa hack i häl för att
samla upp säden i lagom stora band Flinkt sno de ihop tjocka
rep af halm, som de med en enda knyck binda kring kärfven
eller »neken», som det heter på bygdens tungomål, så att den
håller stadigt ihop. Så komma skyluppsättarna och gå till
sitt arbete, när det första hvarfvet är fullbordadt.

På samma sätt går det hvarf efter hvarf, ända till dess
solen står som högst på himlen. Det börjar åter blåsa en smula
framåt middagstiden, annars skulle dagen vara lika varm som
högsommardagarna varit, då liarna kändes något tyngre än
nu och då man svettades försvarligt, när det gällde samma
arbete med gräset eller rågen. Krafterna sättas nog på prof nu
också, torpar-Anders torkar svetten ur pannan och tar fastare tag
om kaggarna på lieärfven. Han tittar då och då på solen för att
se hvad tiden lider. Svagdrickskuttingen, vatten- eller
mjölkflaskan anlitas allt flitigare mellan hvarje hvarf. Det börjar bli en
fadd smak i munnen, och det skall bli skönt med ett ordentligt
mål mat.

Så ringer det ändtligen tolf. Drängarna gå in i köket, där

— 518

fläsket och potatisen snart ryka på tallrikarna. Torparparet får
nöja sig med torrskaffning de dagar, då de göra sina
dagsverken vid gården för att därmed betala arrendet för sin lilla
jord-lapp. Men mätta och belåtna bli de likafullt, och sedan
måltiden är undanstökad, tar man sig en timmes tupplur.
Torpar-Anders går tillbaka till hafrefältet och lägger sig på en
dikesren i den knappa skuggan af den oskurna säden. Det
är redan torrt i gräset trots rägnet i går, frosten i natt och
den rikliga daggen i morse, ty solen har strålat på samma
fläck hela förmiddagen.

Syrsornas musik vyssar honom till sömns, och han tycker
icke, att han sofvit många minuter, när arbetskamraterna
komma och väcka honom. Men när han gnuggat sömnen
ur ögonen, känner han sig kry och fullsöfd nog för att stå
ut med en ny dans med lien i ytterligare sex timmar,
endast afbruten af den korta halftimmen för aftonvarden. Friska
tag! Förmiddagens knog har inte varit förgäfves. Om vi stå
i på samma sätt till kvällen, ha vi i morgon bittida bara
hälften kvar på det här stycket.

Det töfvar inte, innan klockan är åtta på kvällen, och
torpar-Anders och hans unga hustru få gå hem till sitt lilla
tjäll och se hur lill-Anders mår. Mormor har nog skött
honom lika bra, som hon brukar att göra de dagar, då
mor och far äro nere vid gården. Men det är ändå liksom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free