- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
520

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skördemånaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kor, det är gran- och tallkottar, hästar, får och getter snidar
han själf af små barkbitar. Men så har han också riktiga,
lefvande djur, som han pysslar om. Utom kattmamma och
hennes unge har han två kaniner, som äro hans bästa
vänner. För dem har han en särskild liten afbalkning i
ladugården, där de få krypa in om nätterna. Om dagarna gå
de fritt omkring i den lilla trädgårdstäppan, där de gärna
knapra på pappas och mammas rara kålhufvuden.

Snart ha far och mor lämnat hagen bakom sig och hunnit
fram på vägen öfver ägorna till den breda bäcken, som flyter
genom socknen och delar deras husbondes öppna jord i två
hälfter. En stor del af Nerikes landskap har sin egentliga
karaktär af sina åsar och bäckar. Just här vid bron är bäcken
så bred, att man kan bada i den. Åtminstone kan man bli våt
öfver hela kroppen, om man lägger sig ned på sandbottnen.

Att simma går inte gärna för sig för en fullvuxen, möjligen
för lill-Anders, men tyvärr ha hvarken han eller hans föräldrar
lärt sig förstå badets betydelse. De nöja sig med en
tvag-ning i tvättbaljan en och annan gång.

De ha födts och växt upp i en vattenfattig trakt och veta
knappt, hvad ett bad i en öppen sjö eller en glittrande å
vill säga. Det är denna nejds stora brist, att den saknar
öppet vatten. Annars har naturen icke varit njugg på sina
välgärningar. Se bara här, så vackert det är, när mor och

— 520

far från torpet hunnit ett stycke bort om bäcken och
kommit fram till skogsbrynet! Två stora stenar, riktiga
»jättekast», tjänstgöra som grindstolpar, och sedan går vägen
fram som i en den härligaste tunnel, bildad af blommor,,
buskar och träd af alla slag, de väldigaste ekar icke att
förglömma. Här är en ny hage, ännu vackrare och frodigare
än den förra, och när den är slut, öppnar sig ett stycke
odlad mark på ett par tiotal tunnland. Den marken delas
mellan två torp, som båda höra till samma gård, det är här
torpar-Anders bor, och hans stuga lyser fram så vackert röd, där
den ligger tätt intill den mörkgröna storskogen, som här tar vid.

Hans torp heter Fulängen, och det andra heter
Gärds-gårn, inte så vackra namn just, men namnet gör inte saken.
Närkingarna ha i allmänhet ingen benägenhet för »tegörsel»,
hvad granna namn angår. Det kan man se exempelvis af
deras djur- och växtnamn. Kornknarren eller ängsskäran
får sålunda heta »knerka», ett namn som ju ganska bra
härmar fågelns bekanta läte, och loppan kallas af den
humoristiske nerkingen för »särksprätt». Ett namn som
liljekonvaljen låter tydligen för tillgjordt i nerkingens öron, han kallar
i stället den vackra blomman för »bockablad», och
förgät-mig ej får eller har fått heta helt simpelt »fisköger». Blåbär
heter »sväler», och lingon heter »kröser», hvaraf följer, att
lingonsylt får heta »krösamos».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free