- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
558

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I den mekaniska verkstadsindustrin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äfven de första gjuterierna anlades i allmänhet vid
järnverken, och vid flera af dessa inrättades med tiden jämväl
mekaniska verkstäder.

Af de vid järnväg ej belägna gjuterierna grundades det
första år 1769 vid Bergsund, hvilken anläggning allt sedan
början af 1800-talet ock varit att räkna såsom en af våra
förnämsta mekaniska verkstäder. Här förfärdigades år 1807

— af Owen — det första ångmaskinen, år 1808
förfärdigades vidare det första valsverket och det första järnkuggade
tröskverket i Sverige. Det är ock först från nämnda tid,
sedan man börjat tillgodogöra sig ångkraften för praktiskt
bruk, som uppkomsten af en mekanisk industri i modern
mening daterar sig.

År 1810 anlades Owens gjuteri och verkstad i Stockholm,
i förstone med hufvudsaklig tillverkning af tröskverk; här
byggdes år 1817 det första ångfartyget i Sverige, och under
1820-talet tillverkades vid denna verkstad samtliga maskiner
till de tjugu första svenska ångfartygen. Motala verkstad
anlades år 1823 af Göta kanalbolag för tillverkning af
ångfartyg, mudderverk och maskiner af alla slag. Helsingborgs
gjuteri — sedermera äfven mekanisk verkstad — trädde i
verksamhet redan år 1799.

Af senare tillkomna verkstäder, som under 1800-talets
iörra hälft voro i verksamhet, kunna nämnas, förutom de

redan anförda, under 1830-talet: Alms och Malcolms, båda i
Norrköping, det mekaniska faktoriet i Nyköping, Fellings
maskinverkstad i Stockholm och Munktells verkstad i
Eskilstuna; samt under 1840-talet: Jonsereds, anlagd år 1841, och
Göteborgs mekaniska verkstad, anlagd år 1843 af A. Keiller,
V. Sjöbergs faktori, grundadt 1846, och Bolinders
verkstad, anlagd 1845, båda i Stockholm. Från 1840-talet
härleda sig äfven Kockums verkstad, anlagd 1841 i Malmö,
och Trollhättans verkstad, anlagd 1847 af A. Nydqvist. På
1850-talet tillkommo bland andra William Lindbergs verkstad
i Stockholm, Lindholmens verkstad i Göteborg och Runérs
i G ef le.

De första järnångfartygen byggdes af Owen i början af
1840-talet, hvilken tillverkning sedermera närmast fullföljdes
af Motala verkstad; den första lokomobilen och de första
lokomotiven förfärdigades vid Munktells verkstad i Eskilstuna
år 1854. Den inhemska tillverkningen af lokomotiv och
rullande materiel tager dock egentlig fart först mot slutet af
1860-talet. Fabrikationen af landtbruksmaskiner och redskap
i större skala börjar bedrifvas redan under 1850-talet, dock
tills vidare hufvudsakligen af de med järnverk förenade
verkstäder, som under 1840- och 1850-talen börjat träda i
verksamhet, såsom vid Öfverum, Ankarsrum, Hellefors,
Näfve-kvarn, Storebro m. fl.

— 558 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free