Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I den mekaniska verkstadsindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro till finnandes i städer och andra hälften eller 196 på
landsbygden, hvaremot tillverkningsvärdet vid
stadsverkstä-derna var öfver sju millioner högre än vid landtverkstäderna,
hvilka sistnämndas arbetare också voro väsentligt färre.
Gjut-godstillverkning samt järn- och stålmanufaktur bedrefs vid
298 arbetsställen på landsbygden och 277 i städer, hvilka
senares sammanlagda af betarean tal och tillverkningsvärden
däremot inom sistnämnda branschervoro icke oväsentligt större.
* *
*
Efter meddelandet af denna öfversikt af den svenska
mekaniska verkstadsindustrins utveckling till 1902 återstår nu
att referera hvad som här kan vara lämpligt att upptaga
angående den gjorda undersökningen af arbetsförhållandena,
med särskild hänsyn till arbetarnas villkor.
Rörande arbetslokalernas beskaffenhet meddelas såsom
huf-vudresultat utaf undersökningen inom såväl de större som
de mindre verkstäderna, att ett icke obetydligt antal
arbetslokaler äro otillfredsställande i sanitärt hänseende. Tämligen
naturligt må det ju också anses vara, att med den
storartade utveckling, den svenska mekaniska industrin under de
senare decennierna genomgått, det icke alltid kunnat vara
möjligt att genast och på en gång få de gamla och kanske
icke ens från början så alldeles tillfredsställande lokalerna
ersatta med nya och tidsenliga sådana för inrymmande af
den med snart sagdt hvarje år tillväxande arbetareskaran.
Ofta finner man ock, hurusom vid det ena eller andra stora
etablissementet, som under de senare åren uppfört nya, ljusa
och präktiga fabriksbyggnader, ännu en eller flera
verkstads-afdelningar äro inrymda uti trånga, mörka och dragiga
lokaler från 1840- och 1850-talen. Men vid många — äfven
bland de större — verkstäderna bedrifves ännu hela
verksamheten uti gamla lokaler, hvilka i sanitärt hänseende lämna
åtskilligt öfrigt att önska.
Byggnaderna ligga ofta hopgyttrade på en otillräcklig tomt
samt synas, i den mån verkstadens rörelse utvidgats, hafva
efter hand apterats till verkstadslokaler. Ventilationen är
ofta skäligen dålig, många lokaler äro dragiga och fuktiga,
kvafva och mörka. Vid flera verkstäder äro de olika
verk-stadsafdelningarna icke lokalt afskilda från hvarandra, till
följd hvaraf exempelvis arbetarna i maskinverkstaden
besväras än af röken från smedjan, än af det bedöfvande
hamrandet i plåtslagareverkstaden o. s. v. Och i en del fall har
det särskildt antecknats, att de sanitära olägenheterna af
otidsenliga och bristfälliga arbetslokaler i ytterligare grad
ökats till följd af en vid några verkstäder rådande betänklig
oordning och osnygghet.
I detta sammanhang framhålles också i undersökningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:54:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/arbson/0581.html
