- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
592

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I den mekaniska verkstadsindustrin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I vStället har lönefrågan i dess olika former allt mer
blifvit det viktigaste tvisteämnet. Det är nog också mer än
en händelse, att de tillfällen, då striden direkt förorsakats af
frågor om arbetarnas föreningsrätt, tillhöra den tidpunkt, då
arbetareorganisationerna inom facket började vinna afsevärd
styrka, d. v. s. perioden 1895—99.

Arbetsinställelsernas genomsnittliga varaktighet har ökats,
hvilket förhållande naturligtvis delvis beror på att
arbetsinställelser numera ej så obetänksamt som ofta förr sättas i
verket för att lika lätt upphöra. I icke ringa mån inverkar
dock här det stöd, som arbetarna, och delvis äfven
arbets-gifvarne, genom sina organisationer lämnat hvarandra,
hvar-igenom motståndet å ömse sidor blifvit långvarigare.

Antalet i genomsnitt af vid en arbetsinställelse berörda
arbetare har betydligt minskats, hvilket beror därpå, att de
olika afdelningarna inom en verkstad allt strängare afskilts
och sålunda konflikten lättare begränsats till den afdelning,
till hvilken tvistefrågan egentligen hänfört sig. Af betydelse
härvidlag är säkerligan den specialiseringstendens, som
alltmer gjort sig gällande i fråga om arbetarnas
organisationsrörelse, hvarigenom arbetare af olika fack inom samma
verkstad oberoende af hvarandra bedrifva sina förhandlingar med
den gemensamma arbetsgifvaren.

De stora arbetsinställelserna utöfva ett förhärskande in-

flytande, så att på hvar och en af de trettiofyra konflikter,
för hvilka uppgifter i nu berörda afseenden föreligga, belöpa
sig i genomsnitt 3,018 förlorade arbetsdagar, hvilket
jämförelsevis höga tal nästan uteslutande beror på sju konflikter,
genom hvilka förlorats öfver fem tusen arbetsdagar. Bland
dessa intages första rummet af arbetsinställelsen vid Kockums
verkstad år 1897 med 25,728 förlorade arbetsdagar, hvarefter
följa de konflikter, som år 1888 inträffade vid Holmbergs
verkstad i Lund och år 1901 vid Munktells verkstad i
Eskilstuna med respektive omkring n,ooo och 9,330
förlorade arbetsdagar.

Af hvilken betydelse arbetsinställelserna under de sista
åren — med lockouten 1903 — varit för de undersökta
verkstädernas drift framgår enklast, om man betänker, att
sammanlagdt 20,337 arbetsdagar förlorats vid verkstäder med
en arbetarestyrka, hvars antal i genomsnitt torde kunna
uttryckas med ungefär samma tal.

Den nämnda stora verkstadslockouten under sommaren
1903 omfattade 75 olika verkstäder och c:a 12,500 arbetare, och
man beräknade de därigenom förlorade arbetsdagarna utgöra
icke mindre än omkring 300,000.

Kommerskollegium har behandlat denna konflikt i sin
särskilda redogörelse för arbetsinställelser i Sverige år
1903.

— 592 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free