- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
614

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömanslif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fick nu af honom en del goda anvisningar. Bland dem han
särskildt lade mig på minnet var det, att pojkar alltid skola
jumpa högst upp och längst ut på rårna. De äldre skulle
vara inne vid masten eller på midten af rårna, där det
egentliga arbetet försiggick.

Men ingen regel utan undantag. Vinden friskade
ytterligare i, och innnan vi fingo »törna in», kom order att refva
märsseglen. Bägge vakterna voro nu på däck, och jag fick
befallning att gå upp på förmasten.

Jag raskade på och befann mig snart ute på lovarts nock.

Ett par sekunder härefter röt styrman till mig:

— Hva i helvete ska en sån där pojke ute på nocken att
göra! Hva begriper du dig på att sätta in en stickbult eller
refva ett märssegel. Kvickt in med dig, så att Johansson
kan komma ditut!

Nu började ett styft arbete. Vi fingo hugga i för
brinnande lifvet. Vår vakt ville också visa, att den var minst
lika duktig som den andra vakten, vi ville därför ha vårt
segel klart före dem, ty förmärs är ju något mindre än
stor-märs. Vi lyckades äfven, men de andra voro nästan klara
de också, och vi kastade oss så godt som handlöst i däck
för att komma först.

Fartyget arbetade nu hårdt. Den ena sjön slog öfver
efter den andra, och jag började känna en ytterst obehaglig

känsla i magen, och kallsvetten bröt ut i pärlor på pannan.
Det var därför med särskild glädje, jag hörde styrmannens:
styrbordsvakt kan gå till kojs!

Min första vakt var till ända. Jag sträckte ut mig på rygg.
Tröttheten tog öfverhand och jag somnade in på fläcken.

* *

*



Ja, det var min första och andra dag på sjön.

Jag har beskrifvit dem så utförligt jag minns dem eller
kanske rättare sagdt: jag har beskrifvit dem så utförligt, därför att
jag såväl bevarat dem i mitt minne. Men du ville ju också ha
beskrifningen i den stilen: en ordentlig redogörelse för hur han
har det i sitt arbete »sjömannen på den gungande våg».

Nu fortsätter jag med några anteckningar från en fjorton
dagars resa i Syd-Atlanten med en norrman och därefter med
en liten redogörelse för matordningen på en tysk bark, där
jag sedan tog hyra.

Jag har redan antydt för dig, hvad maten spelar för roll
på sjön. Stigman hade rätt han. Och därför talas det så
mycket om, hur det var ställdt med maten såväl hos
norrmannen som tysken. Det är ju nu ett tiotal år sedan jag
var med om det här, men det är nog inte mycket bättre ställdt
nu för tiden här och där.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free