- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
656

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasmakare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skinligt, färglöst glas som vid de böhmiska och engelska
fabrikerna.

De ganska vanliga svenska kungliga namnchiffren å glas
äro naturligtvis säkra bevis för det svenska ursprunget.

Engelskt kristallglas importerades hit i riklig mängd och
blef i Sverige som annorstädes förebild för den inhemska
tillverkningen under 1800-talet.

Man kan från 1830-talet statistiskt följa den svenska
glasindustrins utveckling till närvarande tid. Glasbrukens antal
uppgår för närvarande till några och femtio,
tillverkningsvärdet till öfver sju millioner kronor — mot blott tre millioner
på 1880-talet — och arbetsstyrkan till omkring 5,000 personer.

De allra flesta glasbruken, öfver trettio stycken, äro
belägna i Småland i närheten af det gamla Kosta; de öfriga
äro strödda rundtorn i riket, företrädesvis i södra och
mellersta delen.

Ur konstnärlig synpunkt intagas främsta rummen af Kosta
och Reijmyre, det senare anlagdt 1808, hufvudorterna för
tillverkningen af hushålls- och prydnadsglas. Båda dessa
glasbruk tillverka slipadt kristallglas till serviser och dylikt, som
fullt kan mäta sig med de bästa utländska fabrikat, både
med afseende på godsets finhet, formernas elegans och
slip-ningens fulländning. Under de senaste åren har man också
börjat tillverkning af det allra modernaste inom glaskonsten,

nämligen prydnadsglas, vaser och dylikt med färgskiftande
dekoration, framställd genom slipning för hand. Motiven
äro här vanligen hämtade från växt- och djurvärlden.

* *

*



Ehuru, som vi sett, forntidens folk förstodo att med
utmärkt konstfärdighet behandla glaset, fick detta dock hos
dem aldrig den användning, som nu för tiden är en af de
viktigaste, nämligen som fönsterglas.

I fönsteröppningarna insatte man, liksom förut innan
glaset ännu var uppfunnet, spända djurblåsor, tunna hornskifvor
eller trätaflor, bitar af glimmer eller genomskinligt tyg. Men
alla dessa nödfallsmedel saknade de två hufvudegenskaper,
hvilka i synnerhet göra glaset så oumbärligt i fönstren,
nämligen fullkomlig genomskinlighet samt förmåga att utestänga
kölden.

När glaset börjat begagnas för detta ändamål, är ej med
visshet kändt. Ofvan är omtaladt, att glasfönster funnos
redan vid tiden före Kristi födelse; de voro dock mycket små
och vette t. ex. i det gamla Rom icke utåt gatan utan inåt
gårdsrummet. Hos romarna anbringades dessutom fönstren
mera som luftöppningar än för att släppa in ljus och
till-slötos därför vid behof med luckor eller förhängen.

Den förste författare, som med bestämdhet talar om glas-

— 656—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:54:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arbson/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free