- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
663

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasmakare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin rika färgprakt. Detta slags glasmåleri uppstod redan på
iooo-talet och fick sin egentliga utveckling under 1200-talet,
då den gotiska byggnadsstilen gaf en så framstående
betydelse åt fönstren.

Under 1600-talet råkade glasmålningskonsten i förfall för
-att först i nyaste tid åter komma till heders.

* *

*



Glasmassan framställdes i äldsta tider vanligen genom
sammansmältning af sand och soda såsom hufvudbeståndsdelar.
Vid de böhmiska glashyttorna vidtogos väsentliga
förändringar i deras sammansättning. I Venedig och en del andra
fabriker använde man nämligen vid glasberedningen
naturligt kolsyradt natron eller askan af strandväxter, hvilken
innehåller natron. I Böhmen däremot nödgades man använda
askan af inlandsväxter, hvilken man äfven antog innehålla
natron men som i verkligheten innehöll kali. Därom hade
man på denna tid icke någon kännedom, emedan man ej
förrän år 1757 lärde känna skillnaden mellan dessa båda
ämnen. Emellertid kom man just härigenom omedvetet att
använda en för glaset värdefull beståndsdel. Denna
omständighet jämte renheten hos de i Böhmen använda råmaterialen
blef orsaken till . det böhmiska glasets utmärkta beskaffenhet,
hvilken bibehållit sig ända till våra dagar.

Kali blef dock så småningom en dyr vara, hvarför man
föranleddes att ånyo införa bruket af natron, hvilket ännu
användes i den förening med svafvelsyra, som i dagligt tal
benämnes glaubersalt men vid glasbruken allmännast kallas
»sulfat».

Likaså begagnas numera endast undantagsvis ved till
eldning i glasugnarnaj; införandet af gas såsom bränsle i ugnen
tillåter numera utan ringaste olägenhet användandet af kol
och till och med torf vid glastillverkningen.

Äfven på öfriga områden af glasindustrin ha i senaste tid
många och stora förbättringar införts: spegel- och kristallglas
göras nu i jätteartade dimensioner, både släta och kupiga.
Flera fabriker ha till specialitet att framställa glas färgadt i
alla möjliga nyanser, exempelvis det s. k. katedralglaset,
hvilket i synnerhet användes i kyrkfönster och är ett något orent,
på ytan skrofligt glas, hvars däraf orsakade ljusbrytningar
jämte egendomliga färgmönster äro af utmärkt effekt.

En mängd nya glassorter ha dessutom uppfunnits och
vunnit erkännande, såsom marmoreradt glas, transparent- och
atlasglas, hvars inre sida är opalhvit, under det att den yttre
är tecknad med regelbundna, sidenartadt glänsande våglinier,

* *

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free