- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
670

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasmakare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvitt» och opaliserande glas. Flusspat förekommer rikligt i
naturen och användes mest som flussmedel vid smältning
af butelj glas.

Den tredje i ordningen af de viktigaste beståndsdelarna i
glaset utgöres af alkalierna; det förnämsta af dessa är natron,
som användes dels i form af soda, kolsyradt natron, dels i
form af glaubersalt, svafvelsyradt natron.

Lerjord finnes i större och mindre mängd i alla simplare
glas men tillsättes numera knappast med afsikt, utom vid
framställning af en sorts mjölkhvitt glas, som erhålles
genom tillsats af det grönländska mineralet kryolit.

En mycket viktig tillsats till alla glassatser är slutligen
»krossglas»; vid alla glasbruk samlar man allt vid
tillverkningen och den senare bearbetningen uppkommande
glasaf-fall, sorterar det och smälter passande mängder däraf
tillsammans med motsvarande glassats. Krossglaset verkar
uppluckrande på satsen och gör den mera lättsmält; för stora
mängder få dock ej användas, emedan glaset då blir sprödt.

Härtill komma nu diverse s. k. färgningsmedel, då glaset
skall ha en viss färg, eller oftare affärgningsmedel, då man
vill ha ett rent och färglöst glas.

Naturligtvis äro ej råmaterialens proportioner lika vid alla
glashyttor, äfven om det är samma sorts glas man önskar
åstadkomma. Nästan hvarje glasfabrikant ändrar glatssatsen

efter sin erfarenhet, råmaterialens beskaffenhet och
ugnskon-struktionen.

Förr i tiden vakade man ängsligt öfver att en hyttas
glassatser ej skulle blifva bekanta för utomstående, och endast
de högsta förtroendemännen vid fabrikerna hade reda på
glassatsernas sammansättning. Numera kan man ju genom
kemisk analys utforska alla hemligheter, och i den rikliga
glaslitteraturen finnes en oändlighet af satser för alla
möjliga sorters glas omnämd.

Den tillredda glassatsens förvandling till glas sker genom
smältning. Denna försiggick fordom ofta i två operationer,
hvarvid satsen först i särskilda ugnar upphettades mycket
starkt och därefter inlades i deglarna eller glasugnarna. Med
nutidens ugnar och renare material är detta onödigt; satsen
inlägges numera direkt efter tillblandningen.

Det kemiska förloppet vid smältningen är följande.
Kisel-syran löses och förenas med de förhandenvarande baserna,
kalk, alkalier etc. Det vid användning af sulfat tillsatta
kolet utdrifver svafvelsyran, som bortgår, likaså kolet i form af
kolsyra och koloxid. Smältprocessen indelas vanligen i
satsens nedsmältning, glasets rening genom hettan och
slutligen »kallskörningen», hvilken består i den flytande
glasmassans afkylning till passande temperatur för utarbetningen.

Sedan denna afkylning verkställts, måste vid »degelugnar»

— 670 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free