- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
687

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetets söner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kamrater ankommer, säger med full rätt — »vara satt att vaka
öfver både höges och låges säkerhet».

En af hjärnans arbetare, en folkskollärare på landet, är den
ende, som i sitt bref röjer något af förtrytelse öfver arbetets
titel i betraktande af dess innehåll. Han frågar, om inte
andra ha rätt att kallas för arbetare och arbetets söner än
de som arbeta med sin kropp. Denne brefskrifvare torde
dock redan ha fått sitt svar i det föregående, såväl i t. ex.
artikeln om en andans man som S. A. Hedin som i
uttalanden i andra uppsatser.

Till sist skrifver en gammal kroppsarbetare, en man, som
säger sig gå på grafvens brädd, och ber att få framföra sin
tacksamhet för att »arbetsklassen ägnats ett sådant arbete
som detta efter att förr i världen ha varit så förbisedd».
Han vill ha infördt ett poem, som han i sin ungdom läst i
Svenska Familj-journalen, den tidning, som var hans som
så många andras käraste lektyr en gång. Det skulle heta
»Till arbetaren» och vara skrifvet af Maximilian Axelsson.

Hvarför icke göra honom till viljes! Poemet står infördt
i tidskriftens första häfte för år 1865, och det bör ännu
kunna gjädja fler än den gamle brefskrifvaren. Det lyder
så här:

Du, som utur öde trakter,
som ur bergets dolda schakter
manat rikedomar fram,
dem du själf har måst försaka,
arbetsman! din hand vi skaka,
— ädle gren af Adams stam!

Tårar har ditt öga gjutit,
ofta nog din svett har flutit,
suckar pressats ur ditt bröst;
— men hvem märkte sucken, tåren,
hvem försökte lindra såren,
och hvem gaf väl hjärtat tröst?

Tron, blott tron förmådde detta,
hon som mäktar berg försätta
— tron på evangelium,
som har sagt, att arma, rika
äro inför Honom lika,
som behärskar tid och rum.

Länge mörkrets vän dock lärde,
att du var af lägre värde,
att för dig fanns blott ett bud,
det att i din svett arbeta;
men att efter kunskap leta
var ett brott emot din Gud.

Ljuset ville man förvara,
att dess strålar, evigt klara,
ej ditt inre skulle nå;
dock utur dess djupa källa
städse friska vågor välla,
du dess nektar drack också.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free