Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 16 —
en tanke rymdes i hans hjärna, att ej gifva
vika.
Nej, nej"; mumlade han.
,» Satan, vill du göra mig till mördare" hväste
Nils. Ett ögonblick såg det ut som om han
ämnat stöta till: Hans ansikte fick ett uttryck
af förtviflan öfver denna hårdnackenhet. Han
reste sig upp med en svordom och gaf Deken
en spark.
Upp med er, tag er pamp så att jag får
dräpa er i ärlig strid", skrek han, och hans nyss
bleka ansikte var mörkrödt af raseri.
Förvånad reste sig Johan upp i sittande ställ-
ning. Han visste ej om han drömde eller var
vaken. Förvirrad blickade han bort mot fienden,
som just som bäst böjde sig ned och tog upp
hans svärd. Nils som såg att den andre ännu
dröjde, räckte honom vapnet och sade otåligt:
Blir ni då aldrig färdig, eller vill ni vänta
till dess någon kommer och öfverraskar oss, så
att ni får hjälp och kan låta sätta mig i stocken?”
Deken sprang upp. ,Nu är ingen skyndsam-
het af nöden, Nils hingstridare, ty om någon äf-
ven kommer hitåt och får se oss, så ämnar jag
ej påkalla hjälp. Nu äro vi jämnspelta. Låt
mig blott hvila ett ögonblick och låt mig säga
er att ni är en bättre karl än jag trodde er om:
Räck mig er hand innan vi börja striden." Deken
räckte godmodigt fram sin breda, röda hand.
»Ivi er", skrek hofmannen ilsket, ,,in med
näfven eller hugger jag af den."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
