Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0
fräcka skönhet fanns föga eller intet kvar. Han
var så mager att kläderna hängde, hans
kinder och ögonlock voro uppsvullna. Ögonen
voro röda, hår och skägg långt och ovårdadt.
Han styrde kurs rakt på Malin och hofmannen.
Den senare tog ett steg tillbaka, då den stråt-
röfvarlika, ruskiga hingstridaren trädde fram till
honom.
,Är det en ny nu igen, jungfru Malin?" frå-
gade han pekande på junkern. ,Huru många
ärliga karlar skall ni fördärfva, ni satans kona!"
Nils knöt hotande näfvarna mot henne.
Flickan drog sig förskräckt tillbaka och klängde
sig fast vid Dekens arm. Rådmannen skälfde
till af glädje. Hon sökte hans beskydd i faran,
hon höll sig till konorn!
Säg ut ni, jungfru Malin; huru många äl-
skare håller ni er med? Får äfven junkern där
kyssa er bakom dörren. Säg huru många äro
de", hickade Nils.
» Tyst Johan", sade Malin och smög sin hand
i rådmannens. »,Bry dig ej om honom, låt ho-
nom vara. Junker Nils, huru många jag älskar",
Malin var upprörd och gråtfärdig af harm och
förskräckelse, ,jo en, en enda och denna enda
är ej Nils Björnsson". Hon såg på Deken och
tryckte hans hand,
Johan hörde knappt orden, men blicken sade
honom mer än nog. Förande sin älskade vid
handen skyndade han bort ur hingstridarens när-
het. I ett sådant ögonblick som detta ville han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
