Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 103 —
er så här efter kanten af min skrifvar-hätta, som
täcker öronen." Han satte sin hätta på Dekens
hufvud och tog fram en annan, som han burit
under kläderna och satte den på sig själf. Han
sopade noggrant upp håret från golfvet, lade det
i ett kläde, i hvilket han äfven vecklade in sa-
xen, och gömde det innanför jackan:
Ni vill veta huru jag lyckades komma in till
er", fortfor han. ,Det hade ej någon svårighet.
Knektarna fira Valborgsmässan med drickande
nere i portkammaren. Till och med vakten på
bron sticker sig in då och då och får sig en
sup malörtsbrännvin. Jag bjuder öfver lag. En-
dast vaktarna äro tillsvidare vakna. För öfrigt
sofver folket ruset af sig. Nyckeln var ej svår
att finna. Jag såg själf huru en af soldaterna,
som fört er ned i källaren, hängde upp den på
väggen i vaktstugan. Jag följde nämligen efter
er på kort afstånd, då ni fördes från lekplatsen.
Det var ingen konst att stjäla den. — Men nu
är ej tid att prata. Ni måste i väg, grefven har
svurit att hänga er, Då jag släckt ljuset och
gått min väg, tar ni kappan, som hänger där
öfver gluggen — som ni ser har jag burit två
kappor, den ena öfver den andra. Klädd i min
kappa och i hättan, som döljer ert röda hår, och
slätrakad som ni nu är, skall väl en stupfull karl
i skymningen taga er för mig. Vi äro af samma
längd och växt. Med ert röda skägg och hår
skulle ni ej kunna gå tio steg utan att bli igen-
känd. Här har ni en knif. Om någon söker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
