Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 128 —
Ett — två — tre — fyra. — fem"; räknade
Fleming.
,Stränge riddare, ädle herre", gnällde hof-
mannen.
Sex — sju — åtta — nio", fortfor Fleming
lugnt.
,Dolken, gif mig dolken", tjöt hofmannen
behåll er borgare och låt mig rida.”
Fleming skrattade till. ,,Grefven måtte således
hafva bjudit dig mer än fem lödiga mark för
det här skräpet. För bort honom knektar, och
bevaka honom och hans folk väl, om lifvet är er
kärt. Gål"
Herr Erik, herr Erik, ni lofvade ju — — —"
skrek Silvendoin. Dörren slog igen om honom.
Deken var lika förvånad öfver uppträdet, som
de öfriga. Nils Grabbe såg forskande på Fle-
ming, som åter begynt sin vandring öfver golfvet.
Grabbe hviskade böjd emot Deken. , Tyst, låt
honom tänka. Det är den slugaste räf jag nå-
gonsin sett; Det är något viktigt det gäller."
Fleming stannade plötsligt framför Deken. ,, Hur
var det den döende sade, då han räckte er dol-
ken, rådman. Tänk noga efter."
Deken drog handen öfver pannan och sökte
påminna sig den döendes ord. , Så här sade
han, så vidt jag minnes rätt: För en döendes
skull, för min skull, rid till Viborg och låt den
ej komma i orätta händer. Gif den ej åt någon,
hvem det vara må.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
