Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 151 —
Grabbes skepp; men intet hördes, endast tåg-
verkets gnisslande och vågskvalpet mot skepps-
sidorna, hvilket tilltog i styrka. En smal ljus-
strimma syntes genom en spricka i luckan. Det
var denna ljusstrimma, som skulle tjäna honom
som tidmätare, ty då den försvann skulle det
vara natt. Det var omkring fem timmar till sol-
nedgången, då Deken stigit ned i skeppsrummet,
Han kände sig hungrig och törstig. Han tref-
vade sig omkring i mörkret och snubblade öf-
ver strömmingstunnor och mjölsäckar. Genom
att undersöka sitt fängelse fick han tiden att gå,
men något annat vann han ej därigenom. Bäst
det var hördes spring och tumult på däcket.
Ifriga och oroliga röster ropade om hvarandra.
Det skramlade och prasslade, det klirrade och
gnisslade i block och i linor.
De sätta en båt i sjön", sade Bengt som nu
äfven begynt lyssna. ,Hvad kan det vara? Kan-
ske det skett någon olycka ombord på den an-
dra bojorten.”
Båda lyssnade spändt. En lång stund var
det fullkomligt tyst: Så hörde de huru båten
halades upp. Någon jämrade sig och kved uppe
på däcket. De hörde huru förluckan öppnades;
själfva sutto de i akterrummet. Luckan smällde
igen. Så blef allt åter lugnt.
De båda fångarna märkte snart, att skutan be-
gynte kränga allt värre och värre, att gungnin-
garna blefvo allt häftigare. Vågorna slogo då-
nande mot fartygets sidor:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
