Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 169 —
och beger mig själf ut på kryss." Riddaren bor-
rade sina svarta ögon i Deken;
, Var lugn, stränge herre", sade rådmannen.
Djärft mötte han Flemings blick. ,Min belö-
ning skall ej kosta er något, åtminstone ej pen-
ningar. Hvad jag begär är helt enkelt, att ni ej
kallar mig för du, att ni ej behandlar mig som
en dräng utan som en man af gammal och god
ätt, hvilket jag är, att ni beder mig sitta ned
och att ni låter mig äta i er egen sal och ej i
köket. Många mål har jag visserligen ej lust att
äta under ert tak, så att kosthållet ej kommer
att blifva er dyrt. Det första jag kan, skall jag
gifva mig i väg." Deken hade eldat upp sig,
medan han talade och det kom en trotsig stål-
glans i hans grå ögon. Riddaren reste sig lång-
samt upp i stolen. Det såg ut, som om han äm-
nat kasta sig öfver den djärfva talaren, men så
satte han sig åter och skrattade ett kort förvå-
nadt skratt. Han såg nyfiket på Deken, som om
han fått se ett underligt djur.
, Skaffa mig brefven och din begäran är be-
viljad", sade Fleming.
Deken kastade sin säck på bordet och satte
sig på närmaste stol och sträckte på benen.
Fleming stirrade förundrad på honom. Så tyck-
tes han gissa sig till sammanhanget. Med feber-
aktig brådska slet han upp säcken och ref fram
den ena brefpacken efter den andra. Han bröt
förseglingarna och ögnade hastigt i pappren och
slog upp boken med brefafskrifterna. Han reste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
